Stamceller framtida bot mot ryggvärk

Ryggsmärta är ett av de vanligaste hälsoproblemen. Åtta av tio svenskar drabbas någon gång i livet. För vissa utvecklas besvären till en kronisk sjukdom. I framtiden kan behandling med stamceller kanske bli ett alternativ till kirurgiska ingrepp, visar forskning vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Omkring 7 000 ryggoperationer görs varje år i Sverige. Många patienter söker sig till kirurgkliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Där utförs operationer av skolios, diskbråck och andra kända ryggbesvär, berättar Helena Brisby, docent på avdelningen för ortopedi vid Sahlgrenska akademin.

– Jag brukar säga att ont i ryggen inte är en sjukdom, utan en del av livet. Men för vissa finns en bakomliggande sjukdom som ibland leder till ett långvarigt invalidiserande smärttillstånd.

Ett av de vanliga problemen är smärta i ländryggen. En orsak tros vara att cellerna i ryggdisken inte längre fungerar normalt. Det innebär att disken innehåller mindre vätska, sjunker ihop och fungerar sämre. Men nu har Göteborgsforskarna gjort en spännande upptäckt.

– Tidigare har vi trott att brosk i disken är en vävnad där det händer väldigt litet. Men nu har vi funnit stamcellsnischer i anslutning till disken som ser ut att bidra till ny celltillväxt och återhämtning av disken, säger Helena Brisby.

Stamcellsterapi

I försök på djur visar det sig att stamceller från människa kan injiceras och utvecklas till diskliknande celler. Stamcellerna överlever och påverkar diskcellerna positivt genom att tillverka proteiner som bidrar till att disken får en viss läkningseffekt.

– Det är mycket spännande resultat, fast vi kan ännu inte säga om det innebär att smärtan minskas. Det krävs först studier på människa. Om den fortsatta forskningen utvecklas positivt skulle stamcellsterapi kunna bli en skonsammare och enklare metod för vissa av våra patienter, säger Helena Brisby.

Det är få läkare förunnat att få tid för forskning, men tack vare stipendiet från det kliniska forskarprogrammet utlyst av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse har Helena Brisby kunnat förverkliga sin dröm. Hälften av sin tjänst ägnar hon dock fortfarande åt att möta patienter.

– Det är nödvändigt för att kunna uppehålla mina kunskaper som kirurg. Dessutom berikar det forskningen att vara med i den kliniska vardagen.

Bättre diagnostik

Helena Brisby följer nu flera forskningsspår för att öka kunskapen om ryggproblem. Den mest spännande forskningsfrågan, men också svåraste, är varifrån smärtan kommer. Hos en stor andel patienter är orsaken diffus och det är omöjligt att ställa en specifik diagnos. I ett samarbete med neurofysiologer har Helena Brisby nu utvecklat en djurmodell där reaktioner i hjärnans kopplingscentrum talamus studeras.

– I dag behandlar vi patienter med långvarig ryggsmärta som om de alla vore relativt lika, vilket jag tror är felaktigt. Man skulle kunna säga att vi inte ser skillnad på ”äpplen och päron”. Drömmen är att vi ska nå fram till en bättre diagnostik och därmed även bättre behandling av ryggproblem.