Nya möjligheter med en globaliserad ekonomi

Den globala ekonomin har genomgått en omfattande förändring de senaste decennierna. Ostasien har utvecklats till ett finansiellt centrum. Fler människor är anställda i internationella företag med utländskt ägande. En ökad integration med omvärlden innebär hot men framför allt möjligheter, visar forskning vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN, i Stockholm.

Förändringens vindar blåser. Sedan början av 1990-talet har svensk export ökat från cirka 30 procent av BNP till över 50 procent. Under samma period har de utländska investeringarna ökat i Sverige, och inom den privata sektorn är numera nästan var tredje svensk anställd i ett företag med utländskt ägande.

Magnus Henrekson, vd för IFN, professor i nationalekonomi, och välkänd från böcker, tidningar och tv, menar att den svartmålning som ibland sker av globaliseringens effekter är klart missvisande.

– I stort sett är utvecklingen positiv. Men för de företag som ser globaliseringen som ett hot kommer det att gå sämre. Man måste fokusera på det man kan påverka, och inte gnälla på det som man inte kan påverka. Globaliseringen blir ett hot bara för den som inte förstår eller vill förstå hur världen har förändrats, säger han.

Globaliseringens ekonomiska effekter är ett av de prioriterade forskningsområdena vid IFN. Det handlar främst om att studera effekterna på det svenska samhället. Forskningsprogrammet finansieras av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse.

Hittills tyder forskningen på flera positiva resultat av den ökade internationaliseringen, berättar Joacim Tåg, som är chef för det nya forskningsprogrammet.

– Globaliseringen av finansmarknaderna har lett till att riskkapitalbolag av private equity-typ har blivit stora ägare i Sverige. Forskningen visar att risken för arbetslöshet ofta minskar jämfört med om företaget hade köpts upp av en industriell ägare. För de anställda kan det alltså vara bra om företaget får ett private equity-bolag som ägare, istället för att ätas upp av en industriell köpare.

Internationella koncerner som etablerar sig i Sverige för också med sig högre produktivitet, vilket kan hjälpa till att stärka Sveriges konkurrenskraft. Forskningen visar att en delförklaring till att internationella företag är mer produktiva är att matchningen mellan anställda och företag är bättre. Det kan bero på att de internationella företagen oftare är större och har en högre grad av professionalitet och kunnande.

– Att svenska företag köps upp av utländska ägare kan således vara bra för Sverige. Det kan också vara bra för de anställda, då produktivitetsförbättringar ofta är sammankopplade med en snabbare löneutveckling, säger Joacim Tåg.

Unika databaser

Till grund för forskningsresultaten ligger bland annat IFN:s egna databaser med en unik insamling av uppgifter. I en av databaserna finns bokslut från alla svenska företag från 1997 och fram till idag.

– Det som är unikt utöver den finansiella informationen är ägarinformationen, vem som äger företagen, till exempel vilka bolag som är riskkapitalägda och börsägda. Vi lägger även till styrelseinformation för att se vilka som kontrollerar företagen. Databasinsamlingen är av central vikt för att förstå vad som händer med svenska företag, berättar Joacim Tåg.

I en annan databas insamlas och kategoriseras information om alla tvister inom Världshandelsorganisationen WTO, vilket ger helt nya möjligheter för forskare att studera handelsavtal och handelskonflikter mellan världens länder.

Institutet samarbetar även med Statistiska Centralbyrån, SCB, för att ta fram registerdata utifrån individnivå. Det är avidentifierade uppgifter som möjliggör analys av hur företag anställer och friställer människor och vilka effekterna blir av att vara anställd i företag med olika typer av ägare.

– Vi samverkar också med utländska forskare som behärskar kvalificerade metoder och som kan ställa skarpa frågor. Vi försöker dra in dem som medförfattare till våra publikationer. Det kan ibland minska behovet av insatser här med flera manår. Vi kan inte alltid åstadkomma samma kvalitet på egen hand, utan de samarbetena är viktiga, betonar Magnus Henrekson.

Unikt företagsperspektiv

Tack vare finansiering från Wallenbergstiftelserna och andra privata finansiärer har det också blivit möjligt för institutet att bedriva flera strategiska forskningsprojekt. De områden som prioriteras just nu är förutom globaliseringen även tjänstesektorns ekonomi, entreprenörskap och nyföretagande samt elmarknaden.

– Det är få forskare i Sverige som anlägger företagsperspektivet. På universiteten blir fokus ofta på frågor på makronivå, såsom optimal beskattning, eller på frågor relaterade till utvärdering av exempelvis olika arbetsmarknadsåtgärder. Vi är unika med att ägna vår kraft åt företagsperspektivet, säger Joacim Tåg.

I det sammanhanget kan man lyfta fram vikten av långsiktig forsknings finansiering, påpekar Joacim Tåg.

– Det tar lång tid att söka i data, jobba med data och bygga upp en kompetens. I dagens läge tar det ofta fem år från en idé till en färdig publikation inom nationalekonomi. Därför är det oerhört värdefullt att man får ro att tänka långsiktigt och göra forskning av hög kvalitet. Finansiering som täcker längre perspektiv skapar väldigt stora möjligheter.

Text Nils Johan Tjärnlund
Bild Magnus Bergström