Ny kunskap om invandrares företagande ska ersätta myterna

Invandringen ökar i Sverige och många av de nyanlända startar egna företag. Nu ska forskare i Linköping analysera invandrade entreprenörers drivkrafter och strategier, och om de skiljer sig från svenskfödda småföretagares.

I nästan ett halvt sekel har det forskats om invandrares entreprenörskap, men inte i Sverige. Ämnet präglas av studier från bland annat USA, Storbritannien och Holland.

– Vi ligger efter och vi behöver egen forskning kring detta. Bland annat är Sverige en tydligare välfärdsstat, även om vi närmar oss exempelvis Storbritannien genom senare års avregleringar. Vi skiljer oss också från flera länder med lång invandringshistoria där man ofta talar om ”etniska minoriteter”. I Sverige kategoriserar vi inte så, här har vi fem officiellt erkända nationella minoriteter och för personer utanför dem använder vi begrepp som ”invandrare”, ”med utländsk bakgrund” och så vidare, säger Martin Klinthäll.

Han forskar vid institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet. Där leder han ett nystartat forskningsprojekt med finansiering av Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse, som omfattar forskare i både Lund och Linköping.

Invandrares företag jämförs med inföddas

Forskarna vill kartlägga vilka förutsättningar som styr invandrares entreprenörskap. Bland annat ska de studera vad som driver invandrade personer att starta eget, och analysera vilka effekter olika typer av lagar och regleringar får för företagandet. De kommer att göra ingående studier av ett antal utvalda småföretag, och varje ”invandrarföretag” matchas i studien mot en liknande verksamhet som drivs av infödda svenskar. Skälet är att forskarna vill försöka skilja ut vad i företagandet som hänger samman med att komma från utlandet – om det alls finns något sådant.

– Personer som kommit hit från andra länder kan ha en nackdel vad beträffar språket, eller genom att sakna kredithistoria i Sverige. Men det kan också finnas fördelar, som personliga nätverk inom den egna etniska gruppen. Det talar man ofta om i amerikansk och brittisk forskning. Men den sortens nätverk tycker vi faktiskt inte att vi ser så mycket av i Sverige, så det är en sak vi vill undersöka, säger Martin Klinthäll.

Ifrågasätter gamla uppfattningar

Det finns en hel del förutfattade meningar att navigera mellan när man studerar invandrare och entreprenörskap, till exempel att vissa folkgrupper skulle vara mer entreprenöriella än andra. Enligt Martin Klinthäll finns det inte mycket som tyder på det. Snarare styrs företagandet av vilka andra möjligheter som finns; människor som kommer som flyktingar blir oftare företagare än de som kommer direkt till arbete i industrin. Det handlar alltså mer om nödvändighet än om kultur.

– Man måste se företagandet kopplat till arbetsmarknadens förutsättningar i stort. Småföretagande är ett sätt att anställa sig själv om man inte får jobb någon annanstans, och att anställa sina barn kan vara ett sätt att hjälpa dem in på arbetsmarknaden.

Martin Klinthäll är nyfiken på om företagandet bidrar till att jämna ut skillnader på arbetsmarknaden, eller om det i själva verket cementerar vissa strukturer i samhället. Att småföretag skulle gå i arv är en annan vanlig uppfattning som han ifrågasätter och ser fram emot att analysera. Ett jobb i mammas eller pappas företag kan vara en första chans för unga, men han tror att få är intresserade av att ta över pizzerian eller taxibolaget på längre sikt. Däremot kan kunskaper om företagande som ärvts av föräldrarna öppna möjligheter för entreprenörskap i nya verksamheter, så forskningsprojektet kommer även att studera företagande över flera generationer.

Internationella forskningsbegrepp anpassas

Forskarna kommer att studera bland annat IT-bolag, taxifirmor, restauranger och städfirmor. I arbetet utgår de från några vedertagna forskningsbegrepp och försöker anpassa dem till svenska förhållanden. Ett exempel är termen mixed embeddedness som handlar om samspelet mellan sociala, ekonomiska och samhälleliga faktorer, ett annat är vacancy chains som syftar på att nya grupper med tiden ersätter gamla i en bransch. Som när pizzeriorna som först drevs av italienare senare drevs av andra Sydeuropeiska migranter och därefter av personer från exempelvis Mellanöstern, när de föregående grupperna gick vidare till andra platser på arbetsmarknaden.

Förutom intervjuer med närmare fyrtio småföretagare ska forskarna använda registerinformation och ta hjälp av Herbert Felixinstitutet i Eslöv, som stödjer invandrare som vill starta eget och forskning om invandrares företagande.

Målet med projektet är att få fram fakta som kan användas av organisationer som jobbar med företagar- och arbetsmarknadsstöd. Men det handlar också om att öka kunskapen och ta död på myter.

– Det är ju lite minerad mark. Som forskare är det viktigt att vi reflekterar över vilka begrepp vi använder oss av. Genom att tala om ”invandrarföretag” skapar vi kanske något som heter så, som inte finns i verkligheten.

Text Lisa Kirsebom
Bild Magnus Bergström