Minskad regelbörda skapar ett bättre företagsklimat

I en globaliserad ekonomi utsätts svenska företag för nya utmaningar. Tempot drivs upp och konkurrensen blir hårdare. Avgörande blir att skapa bättre förutsättningar för företagande som gynnar entreprenörsanda och tillväxt. I ett nytt forskningsprogram undersöks vilka regleringar som är de största hindren för en positiv utveckling.

Entreprenörskapsforum med dess vd Pontus Braunerhjelm, tillika professor i nationalekonomi vid KTH, är initiativtagare till det nya forskningsprogrammet. Entreprenörskapsforum är en nätverksorganisation som bygger broar mellan teori och praktik inom entreprenörskaps-, innovations- och småföretagsområdet.

Ett hundratal professorer och docenter inom den svenska och internationella forskarvärlden ingår i nätverket, och där finns även ledande beslutsfattare och företrädare från näringslivet. Uppgiften är att bidra till en ökad förståelse för småföretagens och entreprenörernas roll i samhällsekonomin, förklarar Pontus Braunerhjelm.

– Det är ett stort forskningsområde, men har ändå varit något av den ekonomiska politikens och vetenskapens blinda fläck. Ofta har man rört sig på makronivån, medan vi i stället vill utforska företagsklimatet i bred bemärkelse. Där är regleringar en central del, och i det nya programmet vill vi se vad regleringar har för effekter, båda direkta och indirekta.

EU vill minska regelbördan

I vissa länder har arbetet kommit igång med att minska regelbördan för företagen. Nederländerna var först med att sätta upp ett tydligt mål, och inom EU finns en överenskommelse om att dra ner på regleringarna med 25 procent. Men det är ett trubbigt mål, menar Pontus Braunerhjelm.

– Det viktigaste är inte att ta bort en viss mängd regleringar, utan i första hand de som är mest tillväxthämmande. För företagen kan vi se att det är skatter, socialförsäkringar och vissa arbetsmarknadsregler som är det paket av regleringar som fördyrar mest.

Förutom direkta effekter i form av kostnader, finns även indirekta effekter av regleringar. Det har knappast utforskats alls i Sverige tidigare. De påverkar bland annat vilka förutsättningar som ges för företagande, och hur man skapar drivkrafter för människor att vilja bli en entreprenör.

I det nya forskningsprogrammet, som stöds av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse, tittar man särskilt på fyra områden. Ett är den omdebatterade välfärdssektorn med en ny framväxande marknad för vård- och utbildningsföretag. Där är frågan hur regleringar påverkar dessa företags potentiella tillväxt och globala konkurrenskraft och vad det har för samhällsekonomiska effekter.

– Där finns bland annat den offentliga upphandlingen och kundvalsmodellen, där kontrakten är så strikt reglerade att man riskerar att mista den valfrihet som skulle kunna bidra till förnyelsen, säger Pontus Braunerhjelm.

Rörlighet ökar produktiviteten

Ett annat område är regleringars effekt på innovation och entreprenörskap och om de hämmar företagens möjligheter och ambitionsnivå att växa. Både offentliga och privata aktörer är inkluderade i urvalet. Ett tredje område är arbetsmarknadsregleringars effekt på företagstillväxt, innovation och nyföretagande.

– Det finns bland annat en koppling mellan en strikt reglerad arbetsmarknad och en minskad rörlighet, om folk inte flyttar lika mycket så påverkar det produktiviteten negativt. Vi kan även se att i de företag där rörligheten är större, så görs fler innovationer, om man mäter utifrån antalet nya patent. Det kan tyda på att företag där anställda oftare byter jobb får ett inflöde av nya idéer och bättre matchningseffekter mellan olika kompetenser.

Att rörligheten är förhållandevis låg i Sverige kan också spåras till indirekta effekter från vissa regleringar, exempelvis den numera avskaffade fastighetsskatten och det låga byggandet.

Uppgifter samlas in från hela världen

Forskningen baseras på en ny internationell empirisk forskningsinriktning där unika mikrodata om bland annat entreprenörskap, innovation och rörlighet kombineras med aggregerade data som rör industrier, regioner och länder. Uppgifterna tas bland annat fram inom ramen för Global Entrepreneurship Monitor, som årligen mäter och analyserar entreprenöriell aktivitet i ett 70-tal länder.

Resultaten kommer att presenteras i forskningsrapporter, vetenskapliga artiklar och ett särskilt nummer av tidskriften European Journal of Law and Economics. Dessutom blir det seminarier och debatt. Frågeställningarna som programmet lyfter kommer att synas alltmer i det offentliga samtalet, förutspår Pontus Braunerhjelm.

– Om vi blickar 10–20 år framåt så är det helt avgörande att skapa bättre förutsättningar för företagande. Världen karakteriseras alltmer av rörlighet. Individer, finansiellt kapital och talang kommer med all sannolikhet att röra sig till de regioner som är mest spännande och lämpligast för deras verksamhet. Här borde Sverige ha ett gyllene tillfälle att bana väg utifrån vår starka position jämfört med många andra länder som fortfarande befinner sig i kris. Men det gäller att vi ökar kunskapen om hur vi bygger attraktiva miljöer och hur vi ska få igång en riktig kunskapsutväxling mellan företag och akademi.

Text Nils Johan Tjärnlund
Bild Magnus Bergström