Korruption leder till sämre hälsa

»The problem of hell«. Så beskriver Bo Rothstein ett överraskande forskningsresultat: det finns inget samband mellan hur demokratiskt ett land är och landets välstånd. Faktum är att människor i diktaturens Kina mår bättre än i demokratins Indien. Mänsklig välfärd beror istället på något helt annat: avsaknad av korruption och att alla står lika inför lagen.

Hur ska ett land styras för att invånarna ska må så bra som möjligt?

Den frågan upptar Bo Rothstein, professor i Statsvetenskap vid Göteborgs universitet. För snart tio år sedan var han med och grundade forskningsinstitutet »The Quality of Government« och sedan dess har institutet byggt en gigantisk databas, numera en av de mest använda i världen, för denna typ av samhällsvetenskaplig forskning.

Den rymmer bland annat tiotusentals intervjuer med slumpmässigt utvalda invånare från en stor del av världens länder. Dessutom har över tusen experter fått ge sin syn på offentlig verksamhet och utöver detta har forskarna lagrat information som kan mäta välfärd; allt ifrån barnadödlighet, tillgång till vatten och hur många 12-åringar som kan läsa, till hur nöjda landets invånare är med sitt liv.

Med alla dessa data som grund försöker institutets forskare nu förstå sambanden mellan människors hälsa och landets förvaltning.

– Vi sysslar med tre frågor. Hur ska man rent begreppsligt förstå vad som räknas till kvalitet i offentlig verksamhet? Vad har det för effekter på mänsklig välfärd? Och hur kan man förklara variationerna mellan länder? säger Bo Rothstein.

Opartiska och fria från korruption

Den första frågan – vad som är kvalitet i offentlig verksamhet – har Bo Rothstein ägnat mycket tid. Definitionen måste vara allmängiltig och enkel. Hans slutsats: kvalitet är när offentliga institutioner är opartiska och är fria från korruption. Alla ska vara lika inför lagen.

– Tjänstemän ska implementera och tillämpa landets lagar och förordningar utan att påverkas av mutor, religion, kön, etnicitet, släktskap, politiska åsikter eller andra ovidkommande saker, säger Bo Rothstein.

Demokrati – ingen garanti för välfärd

Bo Rothsteins forskning visar att graden av korruption inom statsförvaltningen spelar en avgörande roll för invånarnas välmående.

Hur demokratiskt ett land är, har förvånande nog mycket mindre betydelse.

– Jag kommer att vara den sista personen som argumenterar mot demokrati. Men det dystra resultatet är att det är svårt att hitta ett samband mellan graden av demokrati och mänsklig välfärd, säger Bo Rothstein.

Han jämför till exempel Kina och Indien:

– Kina överträffar numera Indien på varje upptänkligt mått på mänsklig välfärd.

Till de länder som toppar listan över opartiska myndigheter hör:

de nordiska länderna, länder i nordvästra Europa, Australien, Kanada, Nya Zeeland, Chile, Singapore och Hong Kong.

Demokratier som Grekland och Italien lider däremot av svår korruption och här i bottnar eurokrisen, menar Bo Rothstein:

– Grekland och Italien hamnar lägre i våra mätningar än vad en handfull afrikanska länder gör.

Meriter hos landets tjänstemän påverkar korruption

Om korruption påverkar välfärden i ett land – vad styr då graden av korruption?

Här har institutet hittat tre intressanta infallsvinklar.

– Det finns ett starkt samband mellan breda utbildningsreformer och låg korruption. Hur många barn som i medeltal gick i skolan år 1870 är starkt kopplat till dagens korruptionsnivå, säger Bo Rothstein.

Utbildning är alltså viktigt. Men också jämställdhet. Ju fler kvinnor i landets styrande organ, desto mindre korruption, visar institutets forskning.

Sist men inte minst är rekryteringen av tjänstemän viktig. I länder där meriter avgör, är korruptionen låg. I samhällen där svågerpolitik regerar, ökar risken för att myndigheterna ska behandla människor olika.

– En strikt meritrekrytering sänder ut en viktig signal om statens intentioner, säger Bo Rothstein.

Däremot hjälper det inte höja tjänstemännens lön, visar institutets analyser. Det är en myt att det skulle vara svårt att muta en högavlönad tjänsteman.

Arbete mot korruption har vilat på fel grunder

I några av världens länder minskar korruptionen, till exempel Sydkorea, Chile, Taiwan och Botswana har man varit framgångsrik.

Men i många andra länder går utvecklingen åt fel håll. En viktig orsak, menar Bo Rothstein, är att åtgärdsprogrammen har varit baserade på felaktiga teorier.

– Man har missförstått problemets grundläggande natur, säger han.

En dominerande tes bygger på att människor inom en korrupt statsförvaltning inte skulle förstå att de agerar omoralisk. Men institutets forskning visar att människor i korrupta länder mycket väl förstår att det är dåligt. En annan tes säger att ohederliga aktörer måste bestraffas hårdare. Men för detta krävs domstolar som är opartiska när de dömer och i korrupta länder saknas just detta.

Istället, menar Bo Rothstein, krävs något som kan liknas vid en »Big bang«; ett omvälvande förändring av statsförvaltningen som gör att invånarna inser att det är nya spelregler som gäller. Och att dessa spelregler gäller alla.

Hur och varför sådana omvälvningar uppstår, återstår att besvara.

Nästa steg inom forskningen är att gå igenom olika länders historia och identifiera viktiga händelser som har lett bort från korruption och ökat landets välfärd.

 

Text Ann Fernholm
Bild Magnus Bergström