Hopp om nya läkemedel mot depression

Omkring 18 miljoner människor i EU led under 2004 av depression och antalet ökar. Det är en folksjukdom i det tysta, som främst drabbar kvinnor. Dagens antidepressiva läkemedel hjälper bara sju av tio patienter och medför svåra biverkningar. Därför pågår jakten på nya och effektivare mediciner.

Ångest, sömnstörningar, hopplöshetskänslor och problem med minne och inlärning är några av symtomen vid en depression. Sjukdomen kan lindras med antidepressiva mediciner, men de har nackdelar. Tomas Hökfelt är professor em. i histologi vid Karolinska Institutet och forskar om depression.

– Det största problemet med dagens mediciner är att nära en tredjedel av patienterna inte blir hjälpta. Behandlingseffekten dröjer också i 2–3 veckor och biverkningarna är i bland avsevärda. Framför allt sker en avtrubbning av sexuallivet. Många väljer därför att helt sluta med behandlingen.

Vanligast är SSRI- och SNRI-preparat som hämmar återupptaget av serotonin respektive noradrenalin till nervcellernas synapser. Därmed förstärks signalämnenas verkan, vilket anses ge den antidepressiva effekten. Men dagens läkemedel är inte tillräckligt målinriktade, säger Tomas Hökfelt.

– Troligen beror biverkningarna på att alla serotoninneuron i centrala nervsystemet påverkas, även de som går ner i ryggmärgen, och just därifrån styrs en del av vårt sexualliv.

Peptider öppnar nya vägar

En lösning är därför att utveckla mer specifika läkemedel. Studier på djur visar att peptider, en sorts hjälptransmittorer i nervbanorna, också kan kopplas till smärta, ångest, depression och en rad andra sjukdomar som Alzheimers och epilepsi. En av peptiderna heter galanin och upptäcktes av den estnisk-svenske forskaren Viktor Mutt vid Karolinska Institutet.

– Djurförsök på råttor och möss tyder på att vi kan behandla depression om vi får fram en antagonist mot galanin. Men det återstår nu för oss att ta reda på om systemet serlikadant ut hos djur och människor och om vi kan överföra de lovande resultaten.

Forskning på mänskliga hjärnor ska nu visa om galanin finns i förhöjda nivåer även hos patienter som varit deprimerade. Materialet kommer hittills från en hjärnbank i Ungern.

– Vi studerar alltså hjärnan hos avlidna personer, dels depressionspatienter, dels en kontrollgrupp. Galanin har flera receptorer, och hos en deprimerad patient är det tänkbart att vissa receptorer är upp- eller nedreglerade, eller att någon är defekt.

Hoppas på nytt läkemedel

Eftersom peptider är ett hjälpsystem som inte inverkar på hjärnans basala funktioner är förhoppningen att biverkningarna ska kunna mildras jämfört med dagens läkemedel. Även om Tomas Hökfelt nu blivit pensionär fortsätter han med samma glöd i forskningen.

– Depression är en folksjukdom som drabbar alla åldrar. Det handlar om ett enormt lidande och stora samhällskostnader. Nu har jag en övergripande önskan, nämligen att
det forskningsområde som jag ägnat större delen av min karriär, forskning om peptider, ska leda fram till ett kliniskt verksamt läkemedel.