Det uppkopplade vardagslivet – bekvämt eller stressigt?

En gång i tiden gjordes jobbet på jobbet, och familjelivet sköttes hemma. Nät, mobil och surfplattor har ändrat på det. I dag glider jobb och fritid ihop. Hur påverkar det vårt vardagsliv och vår livskvalitet? Forskare i Göteborg ska undersöka saken.

Skriva lite på en rapport, skicka sms till partnern om helgplaner, telefonmöte, uppdatera listan över matinköp i mobilen, prata med chefen, maila dotterns lärare, lunchmöte, kolla Facebook…

Det blir allt vanligare att vi inte bara arbetar när vi är på arbetsplatsen. De digitala hjälpmedlen gör det möjligt att både sköta familjeärenden och umgås med vänner, samtidigt som vi egentligen gör något annat. Likadant ser det ut hemma, när vi sitter på café eller när vi är på lekplatsen med barnen – där kan jobbet, familjen eller vännerna flikas in genom ett samtal, eller en snabb koll i mailen.

Vår tid fragmenteras, splittras upp i småbitar, det är forskarna överens om. Men hur påverkas vi? Upplever vi mer kontroll och tillfredsställelse, eller mindre? Det ska en grupp samhällsvetare vid Göteborgs universitet undersöka med hjälp av ett anslag från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse.

Förr bestämde platsen aktiviteten

– Vårt projekt handlar om vardagslivet, om människors aktiviteter och rutiner. Framför allt vill vi se hur användningen av tid och rum förändras och vad som händer när olika sfärer glider samman. Tidigare har platsen i hög grad bestämt aktiviteten, men med den teknik vi nu kan bära med oss så får vi en himla massa aktiviteter oavsett var vi befinner oss, och alla tider på dygnet, säger Eva Thulin, forskare vid avdelningen för kulturgeografi, Göteborgs universitet.

Förändringen kan ge både möjligheter och problem, konstaterar hon. Vi blir mer flexibla, måste inte följa gamla mönster utan kan skapa nya som passar våra liv bättre. Samtidigt kan det bli stressande – många har svårt att stänga av de andra delarna av sitt liv och känner sig ständigt lite frånvarande istället. Forskarna i projektet vill också studera om olika grupper påverkas olika, exempelvis män och kvinnor.

– Redan innan den här tekniken kom så var kvinnor mer fragmenterade i sin tidsanvändning, bland annat genom att ta ett större ansvar för barn och inköp. Med dagens teknik kan de å ena sidan bättre få ihop sitt vardagsliv, exempelvis genom att arbeta samtidigt som de passar barnen hemma. Å andra sidan kan detta konservera könsroller ännu mer – kanske får kvinnor nu inte jobba ifred ens när de är på jobbet, utan måste sköta familjen därifrån också, säger Eva Thulin.

Både kvalitativ och kvantitativ forskning

Forskarna ska dels använda data från SCB om svenskars förändrade tidsanvändning, dels grundligare undersöka omkring 40 familjer i Göteborgsområdet. På så vis får man vad som kallas en kvantitativ och en kvalitativ del av projektet. Familjerna som ingår i den kvalitativa delen ska bestå av två vuxna med barn. De rekryteras genom enkäter i skolor och förskolor. Till att börja med kommer deltagarna att få föra tidsdagbok en liten tid. Därefter får de resonera med forskarna om hur deras dagar ser ut, och ifall de upplever den digitala tekniken som positiv eller stressande. Därefter ska forskarna analysera intervjumaterialet, vilket är en tidskrävande process. Målet är att urskilja olika typer av användare, eller strategier – något slags mönster så att man kan ordna materialet i olika kategorier och dra slutsatser av dem.

– En svårighet som tilltar med tiden är att tekniken finns med oss ständigt och används så ofta att det blir svårt att registrera. Normalt i en tidsanvändningsstudie undersöker man vad människor gör kanske var tionde minut. Men så mycket av det vi gör nu sker i kortare intervaller än så. Därför tror jag att det krävs mer småskaliga studier som vår, där man pratar på djupet med människor om deras upplevelser, säger Eva Thulin.

Grundforskning som kan användas praktiskt

Hon konstaterar att vi ofta diskuterar den moderna tekniken i termer av ökade möjligheter och flexibilitet, att vi kan individualisera sättet vi använde vår tid. Men när många människor gör på precis samma sätt kan resultatet bli det motsatta – vi känner att vi förlorar kontrollen över vår tid, vi måste ständigt vara tillgängliga, svara fort på sms, kolla mailen innan vi lägger oss.

Det här har uppmärksammats av fackföreningar, som uppmanat arbetsgivare att utforma en mobil- och mailpolicy för att göra klart vad som förväntas av medarbetarna.

– Det vi gör är en typ av grundforskning, som ger ökad kunskap om de samhällsförändringar som äger rum. Vi sätter inte ner foten och säger ”gör så här”. Men visst kan man tänka sig att resultaten kan komma till praktisk nytta, genom att de exempelvis kan få arbetsgivare att fundera över vilka signaler de sänder till sina anställda, säger Eva Thulin.

Text Lisa Kirsebom
Bild Magnus Bergström