De ser på lagar och regler genom äldres glasögon

Vid Lunds universitet bryts ny juridisk mark. Äldrerätten, outforskad i Sverige och Norden, sätter fokus på en växande skara åldrande medborgare. Pensioner, arbetsmarknad och familjerätt vid demenssjukdomar är några områden som granskas.

Inom kvinnorätt studerar jurister hur lagar och regler påverkar kvinnors situation. Inom barnrätt gör man detsamma för barnen. Nu vill forskare vid juridiska institutionen i Lund etablera äldrerätten som ett nytt forskningsfält.

– Juridiken är oftast indelad i regelsystem för olika områden: bolagsrätt, arbetsrätt, familjerätt. Här handlar det istället om att titta på rättsregler inom alla möjliga juridiska områden genom den åldrandes lins, säger professor Ann Numhauser-Henning som leder projektet.

Med stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse arbetar tio forskare i Lund – fler håller på att rekryteras – med tre teman: äldre i arbetslivet, medborgerliga och sociala rättigheter, och migrerande äldre. Man analyserar bland annat pensioner i rörelse över Europas gränser, rätten till vård i ett annat EU-land och äldre i familjerättsliga situationer, särskilt vid demens och bristande beslutsförmåga.

Grundläggande rättigheter för dementa?

– Grundläggande mänskliga rättigheter, som att fritt gifta sig och bilda familj, blir plötsligt väldigt komplicerade om man tillämpar dem på åldrande och delvis dementa personer. Gode män och förmyndare är ofta familjemedlemmar, ibland med helt egna intressen som inte sammanfaller med den åldrande personens.

Juristerna i Lund studerar också vårdkvalitet, och digitaliseringen av samhällstjänster.

– I dag har vi bussar som gör att vissa grupper inte ens kan köpa en biljett, för de har inte en telefon med rätt appar, säger Ann Numhauser-Henning.

Äldrerätt, på engelska elder law, är ett etablerat forskningsområde i USA sedan flera decennier. Där handlar det i hög grad om att jurister hjälper människor att trygga sin ålderdom genom att lotsa dem genom olika försäkringssystem och annat som krävs på grund av att det sociala trygghetssystemet är så svagt. I Sverige är situationen en helt annan, och här kommer forskningen få en annan inriktning. Här kommer forskarna studera de regler och lagar som finns och undersöka om de fungerar väl tillsammans, och om de får avsedd effekt.

– Ibland motverkar systemen varandra, och förändringar i ett system kan få förvånande effekter i ett annat. Våra forskningsresultat kan vara intressanta för till exempel lagstiftande politiker, pensionärsorganisationer och fackföreningar, säger Ann Numhauser-Henning.

Krock mellan systemen

Hennes egen forskning fokuserar på äldre på arbetsmarknaden, bland annat det komplicerade samspelet mellan traditionell arbetsrätt och nya regler om likabehandling. Eftersom det är förbjudet att diskriminera på grund av ålder, kunde man tänka sig att det vore omöjligt att åberopa att någon fyllt 65 eller 67 för att tvinga den att sluta arbeta, konstaterar Ann Numhauser-Henning. Men lagstiftningen är sådan att vi fortfarande accepterar ofrivillig pension – för vad händer annars?

– Om man tog bort gränsen kan man räkna med att det skulle påverka vad som krävs för uppsägning. Om det inte fanns en bortre slutpunkt i form av pensionsålder skulle allt handla om arbetsförmåga och kapacitet. I dag är nedsatt arbetsförmåga på grund av stigande ålder inte saklig grund för uppsägning, men den principen skulle kanske inte kunna upprätthållas i så fall, säger Ann Numhauser-Henning.

Samma normer, olika regler

Äldrerätten i Lund utgör en del av forskningsprogrammet Norma som jämför regelsystem i Europa och vars namn knyter an till ordet ”normativ”. Regler är ofta konkreta, ganska detaljerade, och skiljer sig åt från land till land. Men alla länder har regler för samma sak, exempelvis för vilken rätt arbetsgivaren har att avsluta en anställning.

– Det normativa innehållet, själva funktionen i regelsystemet, är att begränsa arbetsgivarens möjlighet att avsluta anställningen godtyckligt. Mitt huvudintresse är hur väl reglerna speglar normerna. Får de de effekter man önskar? Leder reglerna mot åldersdiskriminering till att folk arbetar längre, exempelvis? Väldigt ofta när man tittar på djupet blir man förvånad. ”Oj, det får ju den här effekten, det kanske inte var så bra.”

Borde inte lagstiftarna ha tänkt på det? Eller kan effekterna vara omöjliga att förutse?

– Det kan de absolut vara. När man är inne i den exakta utformningen av ett pensionssystem är det redan för sent. Då ser man inte de stora dragen, som hur det samverkar med arbetsrätten.

Ingen annanstans i Norden finns äldrerätt. Även i europeiskt perspektiv är Lundaforskarna pionjärer; även om flera av delfrågorna studeras på annat håll finns enligt Ann Numhauser-Henning ingen i Europa som har ett samlat perspektiv på äldres rätt. Nu är tiden inne för det, menar hon. Över hela världen lever allt fler till hög ålder, och hur man skapar bra vård och uthålliga pensionssystem och arbetsmarknader är heta frågor.

– Äldres situation leder till särskilda problem och behov av speciella överväganden. Utrymmet för forskning är nästan oändligt, säger Ann Numhauser-Henning.

Text Lisa Kirsebom
Bild Magnus Bergström