Wallenberg Academy Fellows

Vuxnas intelligens formas redan i vaggan

Som vuxen minns man knappast spädbarnsårens första trevande kontakter med omgivningen. Men även om minnen saknas, så är det redan då som vår världsbild och intelligens börjar byggas upp. Gustaf Gredebäck har som mål att ta reda på hur dessa tidiga erfarenheter påverkar livsutvecklingen ända upp i vuxen ålder.

Det är närmast filosofiska frågor, som forskningen ska utreda närmare: vad bär vi med oss från födseln och hur formas den vuxne individen av erfarenheterna från småbarnsåren? Frågor som i förlängningen kan ge svar på hur människans intelligens utvecklas på en detaljnivå som aldrig tidigare har skådats, berättar Gustaf Gredebäck, professor i utvecklingspsykologi vid Uppsala universitet.

– Tack vare anslaget Wallenberg Academy Fellow får jag möjlighet att kombinera experimentell forskning för att undersöka små barns upplevelser i samspel med miljö och genetiska faktorer. Tanken är att återkomma regelbundet till barnen för att se vad som händer senare i livet. Ambitionen är att på sikt kunna följa dem ända från födseln och upp i vuxenlivet.

Barnets blick hjälper forskarna

Uppsala Barn- och Babylab är världsledande i sitt slag och forskarna där har utvecklat nya metoder för att studera hur spädbarn läser av sin omgivning. Bland annat används kameror där man kan läsa av barnets ögonrörelser. Barnets blick kan avslöja vad det uppfattar som normalt eller inte, något som hjälper forskarna att tolka den intellektuella utvecklingen hos barnet.

– Spädbarn tolkar hela tiden aktivt sin omgivning. Tar jag en sked med en bit banan och börjar mata mig själv, så kommer barnet att titta på min mun innan bananen når fram. Om jag i stället lägger skeden på mitt huvud så uppstår en väldig förvåning. Då kickas nervsystemet igång och pupillerna ökar i storlek för att det är något avvikande som sker sett till barnets erfarenhet. I det tidigare fallet förutsäger barnet vad som ska ske, i det senare fallet reagerar barnet på det ologiska i min handling.

För att förstå människans tidiga utveckling behöver vi även studera den miljö som barnen befinner sig i, betonar Gredebäck. Det händer mycket omkring det lilla barnet, och det är föräldrarna och den övriga omgivningen som sätter ramarna för vad som är viktigt. Spädbarn lär sig hela tiden genom att interagera med omgivningen. Om man tittar barnet i ögonen, pratar ”småbarnsspråk” och på olika sätt försöker fånga barnets uppmärksamhet samtidigt som man interagerar med barnet och den fysiska omgivningen så stärker det inlärningen.

Tidig social förmåga påverkar i vuxen ålder

Vissa människor är bättre på att fånga sociala signaler i vuxen ålder, medan andra har behov av extra stöd och hjälp. Frågan är i vilken grad detta kan kokas ned till de tidigaste erfarenheterna av den sociala miljön. I grunden tror man att barnets tidiga sociala förmåga är väsentlig för hela livsutvecklingen.

– Allt låter ganska självklart, men vi vill nå djupare och ta reda på exakt de mekanismer som är aktiva och exakt de områden i hjärnan som aktiveras. Och där saknas kunskap idag.

I studien ingår ett hundratal barn som forskarna, via ett samarbete med Akademiska sjukhuset, kan följa redan från graviditeten och vid återkommande träffar under fem år. En del av projektet är att redan vid sex månaders ålder se närmare på barnens kognitiva och sociala förmågor, temperament och föräldrarelationer.

– Vi kommer även att undersöka hur lätt barn tar till sig ny information samtidigt som vi mäter matematisk kunskap och förståelse för geometri. All denna kunskap kommer att användas som en bas när vi följer dessa barn under de kommande åren.

Genom projektet går det att svara på en rad viktiga frågor. På en teoretisk nivå blir det möjligt att studera hur människor utvecklas från spädbarnsår till vuxen ålder, vad vi har med oss från födseln och hur vi påverkas av vår omgivning. Samtidigt kommer projektet att ge viktig information som hjälper föräldrar att utforma spädbarnens miljö på ett sätt som stärker deras möjlighet att utvecklas till trygga, starka och nyfikna individer.

Särskilt utsatta barn

Ofta stannar forskningen på en ganska teoretisk nivå, men omfattningen på anslaget Wallenberg Academy Fellow gör det möjligt att koppla ihop forskningen med aktuella samhällsfrågor, påpekar Gustaf Gredebäck. Det sker genom två delprojekt med syftet att undersöka två särskilt utsatta grupper: barn till deprimerade föräldrar och flyktingbarn.

– Deprimerade föräldrar har svårt att vara lyhörda för sina barns behov, och vi vill få kunskap om hur föräldrarnas livssituation påverkar barnens utveckling. En parallell är de allvarliga stressyndrom som ofta återfinns hos gravida kvinnor som kommer till Sverige som nyanlända flyktingar direkt från krig eller hungersnöd. Även där vill vi ta reda på hur det går senare i livet för deras barn. Syftet är att bygga upp kunskap för att samhället ska få en bättre beredskap för att möta de behov som finns.

"Det är så klart både roligt och hedrande att bli utvald. Praktiskt ger det mig möjligheten att starta projekt och utföra forskning som annars inte hade kunnat genomföras. Vår forskning på Uppsala Barn- och Babylab kräver en långsiktighet och detta generösa anslag ger oss de förutsättningarna på ett helt annat sätt än andra anslag."

Under de senaste tio åren har insikten på allvar växt fram om att det lilla barnet bygger upp sin världsbild i samspel med andra människor.

– Nu kan vi börja dra de riktigt långa linjerna och utröna på vilka sätt man som vuxen påverkas av de tidigaste erfarenheterna och av de mekanismer som formas redan i spädbarnsåren. Det ger hopp om nya och intressanta resultat i framtiden.

Text Nils Johan Tjärnlund
Bild Magnus Bergström