Wallenberg Academy Fellows

Studerar ny immuncells betydelse vid tarmsjukdom

Ulcerös kolit och Crohns sjukdom drabbar ofta unga personer och innebär ökad risk att få tjocktarmscancer. Jenny Mjösberg undersöker hur en ny typ av lymfocytceller som upptäckts i vårt immunförsvar påverkar utvecklingen av inflammatorisk tarmsjukdom.

Labbet där Jenny Mjösberg huserar finns på Centrum för infektionsmedicin på Karolinska Institutet i Huddinge. Bara en trappa upp ligger Karolinska universitetssjukhusets gastroklinik som förser hennes forskargrupp med nytagna vävnadsprover från patienter med inflammatorisk tarmsjukdom och tjocktarmscancer.

– Samarbetet fungerar väldigt bra. Fyra forskningssjuksköterskor på kliniken arbetar ca 20 timmar i veckan med vårt projekt och när en lämplig patient kommer in så piper vår sökare i labbet, säger Jenny Mjösberg.

Inflammatorisk tarmsjukdom, som ulcerös kolit och Crohns sjukdom, är ett växande problem som drabbar relativt unga personer, berättar hon.

– Debuten för inflammatorisk tarmsjukdom, det vi också kallar IBD, sker vanligen mellan 15-35 år och sjukdomen kan vara mycket handikappande. Personer med IBD har också en högre risk att få cancer i tjocktarmen.

Immunsystem i magen

Forskargruppen studerar en sorts vita blodkroppar, så kallade medfödda lymfoida celler, och deras betydelse vid IBD och tjocktarmscancer. För en immunolog, tillägger Jenny Mjösberg, är forskningsområdet extra intressant eftersom vi har en så stor del av immunsystemet i just magen.

­– Ofta studeras immunsystemet i blodet men det är inte riktigt representativt för vad som händer i vävnader. Det finns även många paralleller mellan IBD och andra immunologiska sjukdomar som psoriasis och ledgångsreumatism. Så här finns en rad mekanismer att hitta, som på sikt kan leda till nya behandlingar.

Forskningens nytta för patienterna och vården har alltid varit viktig för Jenny Mjösberg. Både examensarbetet i biomedicin och doktorsavhandlingen i immunologi gjordes vid Linköpings universitet inom området reproduktionsimmunologi, i nära samarbete med kvinnokliniken vid universitetssjukhuset i Linköping.

Ny lymfocyt

När avhandlingen var klar flyttade Jenny Mjösberg till Amsterdam för att arbeta med professor Hergen Spits vid Academic Medical Center. Det var där hon började studera medfödda lymfoida celler, ILC, och då främst deras roll i allergiska inflammationer.

– ILC är en ny typ av lymfocyt, man hade precis upptäckt dem i möss. Vi visste inte ens om de fanns hos människan. Det blev mitt uppdrag att undersöka det och jag hade en mycket produktiv tid där.

Man hittar ILC i slemhinnor i mun och tarmar, och i huden, som en första linjens försvar. De känner igen farosignaler från epitelceller, som ligger allra överst, och skickar dem vidare, förklarar Jenny Mjösberg.

– På många sätt är ILC en spegelbild av de mer specifika lymfocyterna i vårt immunsystem. Men fortfarande är det väldigt lite känt om de här cellerna så vi har stora möjligheter att hitta nya saker.

Två spår i forskningen

Jenny Mjösberg kom till Karolinska Institutet 2012 och började bygga sin egen forskargrupp. Med stöd av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse arbetar de nu med två forskningsspår, som i praktiken går in i varandra. Det ena är den grundläggande förståelsen för de medfödda lymfocyterna.

– De är svårstuderade av den anledningen att de främst finns i slemhinnor, och man får inte så mycket vävnad från varje patient. Vi har blivit väldigt bra på att arbeta med ett fåtal celler. De studier som man normalt gör på miljontals celler, gör vi på ett par tusen.

I labbet finns en avancerad och sofistikerad apparat, en flödescytometer, som används för att analysera proteiner på och i celler. Den kan också sortera cellerna. I det andra spåret av forskningen jämförs frisk och inflammerad vävnad, dels i en och samma patient, dels mellan olika patienter.

– Här försöker vi förstå vad som händer med de här cellerna vid IBD, och om cellerna kan bidra till IBD. I förlängningen handlar det om att hitta mål för behandling.

”Stiftelsens stöd gör att man blir peppad och får en framtidstro. Det skapar en trygghet som möjliggör satsningar som annars inte hade varit möjliga, och ett långsiktigt tänkande. Det är också ett erkännande av att det jag gör är bra och viktigt.”

Viktigt med samarbeten

Jenny Mjösberg är även affilierad till Linköpings universitet där hon samarbetar med gastroforskaren Johan Söderholm som studerar kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. De kommer bland annat att ha en postdok tillsammans.

När sökaren har pipit, och Jenny Mjösbergs forskargrupp har fått vävnad från en ny patient, väntar ibland så mycket som två veckors jobb i labbet för att dissekera och förstå cellerna i materialet. Det är mycket tid, men länken till gastrokliniken och det gedigna arbetet med patientproverna är också det som gör deras forskning unik.

– Vi har banat väg för den här typen av grundläggande immunologisk forskning. Det gör också att min lilla grupp, och Sverige, kan vara konkurrenskraftiga i världen. Jag vill verkligen trycka på hur viktigt det är att det finns strukturer för den här typen av samarbeten om vi vill vara bra på medicinsk forskning i Sverige.

Text Susanne Rosén
Bild Magnus Bergström