Wallenberg Academy Fellows

Söker nya sätt att förutspå och behandla hjärt- och kärlsjukdomar

Hjärt- och kärlsjukdomar är ett stort hälsoproblem och den vanligaste dödsorsaken i Sverige och världen. Med hjälp av storskaliga molekylärepidemiologiska studier ska professor Erik Ingelsson identifiera nya sätt att förutspå och behandla dessa folksjukdomar.

När det gäller hjärt- och kärlsjukdomar så vet vi sedan länge vad vi ska göra för att minimera risken: vi ska röra oss mer, äta nyttigare, gå ner i vikt och inte röka. Trots det fortsätter hjärt- och kärlsjukdomar, som till exempel hjärtinfarkt och stroke, att orsaka stort lidande och att skörda många människoliv varje år.

– Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i världen och dessutom snabbt ökande även i många låginkomstländer. Fetman ökar kraftigt i såväl USA och Europa som i Indien och Kina. Allt fler drabbas av åldersdiabetes och i många fattiga länder ökar även rökning och kolesterolvärden, berättar Erik Ingelsson.

Idag finns därför ett stort behov av att hitta nya sätt att angripa dessa sjukdomar och det är just det som Erik Ingelsson har ambitionen att göra. Hans mål är att öka förståelsen av mekanismerna bakom hjärt- och kärlsjukdomar, förbättra möjligheten att förutsäga vilka som löper större risk att drabbas, och bana vägen för nya mediciner och behandlingssätt.

”Att vara Wallenberg Academy Fellow innebär en säkrare ekonomisk situation och skapar möjlighet och utrymme att göra lite mer vågade saker som ligger längre från ’mainstreamforskningen’. Nu kan jag till exempel satsa hårt på att bygga upp vår försöksverksamhet med zebrafiskar och kombinera den med såväl studier i människa som med cellförsök.”

Grundpositiv och lustdriven

För många kanske det låter som ett högt satt mål, men för Erik Ingelsson är det fullt rimligt. Han beskriver sig själv grundpositiv och lustdriven.

– Jag drivs av att saker ska vara roliga och jag har alltid sökt mig till saker som jag tycker är spännande.

Att han är begåvad med ett påfallande driv är uppenbart. Han doktorerade på drygt två år och 2011 rankades han på plats 14 bland Sveriges 101 supertalanger av Veckans Affärer. När han var 35 år blev han professor i kardiovaskulär epidemiologi vid Karolinska Institutet. Idag består hans egen forskargrupp på Uppsala universitet av 20 personer plus några mastersstudenter.

Vid sidan av forskarkarriären är han dessutom ordförande och sjunger i Uppsalas kända manskör Orphei Drängar, han är proinspektor på Södermanlands–Nerikes nation, ledamot i Sveriges unga akademi, han tränar regelbundet, gillar att laga mat, viker helgerna åt familjen, och så vidare …

– Jag har väl alltid haft lätt för mig: lätt att lära, lätt för att se den stora bilden, lätt för att ha visioner, hitta nya fält och gå vidare i livet. Dessutom kan jag vara väldigt disciplinerad, eller kanske snarare strukturerad. Jag kan också ”bita ihop” om det behövs och jag fastnar inte utan har lätt för att säga att ”nu är det klart”.

Två huvudspår

Som Wallenberg Academy Fellow ska Erik Ingelsson försöka nå sitt ambitiösa mål genom att fördjupa sig i kombinationen epidemiologi, genetik och kranskärlsjukdomar. Hans forskning har två huvudspår. Det första handlar om att detaljgranska 47 regioner i genomet som man vet har koppling till hjärt- och kärlsjukdomar.

– Det man gör i sådana här studier är att man tittar på ett stort antal individer som har fått en hjärtinfarkt och ett stort antal individer som inte har fått en hjärtinfarkt. Sedan jämför man en massa genvarianter över hela genomet.

”En massa” betyder i det här fallet 2,8 miljoner genvarianter. Varje genvariant testas statistiskt mot utfall, det vill säga om patienten har haft en hjärtinfarkt eller inte. Sedan lägger man in värdena i ett diagram med genvarianterna på x-axeln och styrkan på sambandet mellan genvariant och utfall på y-axeln. Man får då ett diagram med toppar och dalar och ju högre topparna är desto större är skillnaden mellan dem som har fått en hjärtinfarkt och de som inte fått det.

– Varje topp motsvarar en region i genomet, men vi vet inte nödvändigtvis vilken gen i denna region som är orsak till utfallet. Som ett led i bevisföringen går vi därför vidare och slår ut gener vi tror på i zebrafiskar och ser om de då får åderförkalkning.

Det andra huvudspåret handlar om att identifiera samband mellan olika proteiner och metaboliter, det vill säga nedbrytningsprodukter, i blodet och hjärt- och kärlsjukdomar. Här använder sig Erik Ingelsson och hans forskargrupp av storskalig proteomik och metabolomik, vilket innebär att de i samarbete med andra forskargrupper identifierar så många proteiner och metaboliter som möjligt i patienternas blod för att sedan studera sambandet mellan dem och hjärt- och kärlsjukdomar.

Utmaning förstå mekanismer

En av de största utmaningarna är att hitta gener som har tydliga samband med hjärt- och kärlsjukdomar och att förstå mekanismerna som ligger bakom dessa samband. Om Erik Ingelsson och hans forskargrupp lyckas kan det bana väg för nya, mer individanpassade och effektivare läkemedel och behandlingar. Dessutom kan det ge bättre möjligheter att förutspå vilka personer som riskerar att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar.

– Jag tror att det är lättare att motivera en person att ändra livsstil om man kan säga till den här personen att den till exempel har tio gånger högre risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar än andra i sin ålder. Dessutom kanske man kan börja behandla den här personen med blodfettssänkande och blodtryckssänkande medicin trots att blodfetterna och blodtrycket ännu inte har hunnit gå upp.

Text Anders Esselin
Foto Magnus Bergström