Wallenberg Academy Fellows

Socker till pappor gör ungarna tjocka – flugor kan ge svar om fetma

Om bananflugehannar äter mycket socker får de fetare ungar. Det har Anita Öst vid Linköpings universitet visat. Nu vill hon lista ut exakt vilka molekyler i flugornas spermier som ger effekten, och om människor fungerar på samma sätt.

Vår vikt styrs av vår livsstil och våra gener. Men ny forskning vid Linköpings universitet visar att även föräldrarnas livsstil – innan barnen blir till – verkar spela roll för vikten.

– Det är verkligen oroande ur ett folkhälsoperspektiv. På det här viset ökar kanske risken för övervikt för varje generation, säger Anita Öst, forskare vid avdelningen för klinisk och experimentell medicin och Wallenberg Academy Fellow.

Det är hon som har visat sambandet mellan förälderns kost och avkommans fetma på bananflugor.

– Vilket djur du än väljer att titta på, rundmask eller mus eller människa, så är generna för ämnesomsättning faktiskt väldigt lika. Vi behöver alla lyckas med samma sak: spara energi när det finns mycket mat, och kunna ta ut energin när det finns mindre, säger Anita Öst.

Sockerätandet påverkar genetiken

Hon gav en grupp bananflugehannar extra sockerrik kost under en tid, och lät dem sedan fortplanta sig. Deras ungar fick precis samma kost som andra flugor. Efter en tid undersökte hon om de blivit fetare. Att undersöka bananflugefetma är en utmaning i sig. Anita Öst har utvecklat en metod där flugorna krossas och blandas upp i en lösning, och så mäts fetthalten. Fetare lösning betyder fetare flugor. Skillnaden var tydlig – sockerflugornas ungar var betydligt fetare.

Men hur har effekten av sockerätandet gått i arv? Generna förändras inte av att man äter socker. Däremot kan kosten förändra hur generna används.

Varje cell i kroppen innehåller en komplett uppsättning av alla våra gener. Men alla gener är inte aktiva i alla celler. I varje cell är vissa gener aktiva och andra tysta, oanvända. Det här styrs av något som kallas epigenetiska faktorer. Det kan handla om hur själva DNA-kedjan är hoplindad, eller om små molekyler som sitter fast på kedjan som signalflaggor.

Epigenetiken påverkas av hur vi lever, och den kan ärvas.

– Nu vill vi försöka hitta exakt vilken mekanism som kopplar sockret till nästa generations fetma. Rent fysiskt måste det vara molekyler som finns i spermierna, säger Anita Öst.

Forskare delar generöst med sig av egna flugor

Högt på listan över misstänkta ligger en grupp små RNA-molekyler. RNA har många funktioner i kroppen. Den typ som Anita Öst studerar är mest aktiv i könscellerna och i den tidiga fosterutvecklingen. Nu undersöker hon och hennes forskargrupp vad som händer om man gör om socker-experimentet med flugor som producerar mindre av sådana RNA-molekyler. Det går att ”stänga av” tillverkningen av molekylerna i flugan, men det finns också bananflugor som redan har förändringar i generna som påverkar tillverkningen. Hittills har Anita Östs grupp studerat närmare 40 olika sådana flugvarianter, som de har köpt eller fått från andra laboratorier.

– Det är en stor fördel med att jobba med flugor, de har använts i forskning i hundra år och det finns mängder av varianter framtagna som forskargrupper generöst delar med sig av.

Sockerätande män ska studeras

Nu inleder Anita Öst också en studie på människor. Ett litet antal män ska äta normal kost en vecka, sedan lämna spermaprov. Därefter ökar de sitt kaloriintag med 50 procent i form av rent socker. Det motsvarar ungefär två liter läsk om dagen. Efter en vecka lämnas nytt spermaprov, och så ska forskarna jämföra proverna.

En veckas kostomläggning låter som kort tid, särskilt med tanke på att det tar ett par månader att bilda nya spermier. Men Anita Öst tror att förändringarna i RNA sker i andra celler, och att de förändrade molekylerna därefter tas upp av spermierna.

Om nu fetma styrs så mycket av epigenetik – spelar inte kosten någon roll?

– Jo, det är klart. Man blir ju inte tjock på luft. Men vikten kan vara svår att påverka om du har ärvt en tendens att bli överviktig. Vi som arbetar inom det här forskningsfältet hoppas att det en dag ska gå att påverka epigenetiken på något vis. Samtidigt kan man fundera över den fria tillgången på socker som vi har i dag… Jag skulle inte bli förvånad om vi med tiden får se varningstexter på godispåsar, på samma sätt som på cigaretter.

Att bli utnämnd till Wallenberg Academy Fellow är stort. Det ger förstås pengar, men också ett erkännande – en kvalitetsstämpel som gör att allt flyter lättare. Nu ställer universitetet upp och projekterar för ett nytt flugrum åt mig. Det skulle de inte göra om jag inte fått det här anslaget.”

Arbetet är som en hobby

Anita Öst har inte gått någon spikrak väg till jobbet som forskare. I tio år arbetade hon på Ericsson, först som kemist, sedan med marknadsföring och prissättning efter att ha gått en utbildning i marknadsekonomi. Men när hon fick barn blev hon alltmer nyfiken på ärftlighet och miljö. Hon bestämde sig för att börja plugga igen.

– I dag är det här arbetet som en hobby för mig. Jag är väldigt lustdriven, jag tycker det är så fruktansvärt roligt. Det bästa jag vet är att göra experiment. När resultaten i labbet blir klara kan jag sitta hemma om kvällarna och följa i realtid i min dator när nya data ramlar in, bara för att det är så kul.

Lusten går verkligen inte att ta fel på. Vi pratar om vilka experiment hon vill göra i framtiden, och kommer in på ett helt annat område; hur bakterier i tarmen kanske påverkar ämnesomsättningen. Anita Öst lutar sig ivrigt fram.

– Ja! Det där är så otroligt spännande! Synd bara att jag redan har valt forskningsfält…

Text Lisa Kirsebom
Bild Magnus Bergström