Wallenberg Academy Fellows

Regioners ekonomiska styrka – stabil, sårbar, styrbar?

Vad är det som gör en region ekonomiskt stark? Hur förändrar det sig över tid, och går det att påverka? Wallenberg Academy Fellow Kerstin Enflo, ekonomhistoriker vid Lunds universitet, går ända tillbaka till 1500-talet för att söka svaren.

En gång, för inte så länge sedan, var Norden en fattig plats. I dag är Sverige bland världens rikaste länder, en vändning som skett på ett par hundra år genom industrialiseringen. Flera faktorer kan ligga bakom en regions tillväxt; naturresurser, infrastruktur och en marknad – alltså att där finns människor som vill köpa saker.

Men hur de här faktorerna växelverkar med varandra, och hur ekonomisk styrka förändras över tid, är inte så utforskat ännu. Det vill Kerstin Enflo vid ekonomisk-historiska institutionen i Lund ändra på.

– Jag är främst intresserad av perioden från 1500-talet då staten började formera sig, fram till vår tid med regionala frågor kring globalisering och avindustrialisering. Jag vill se vilka regionala faktorer som spelade roll för industrialiseringen, var den ekonomiska produktionen byggdes upp och om den blev kvar där. Det är i någon mån akademiska frågor, men det kan också ha praktisk betydelse i dag när man funderar över till exempel företagsflyttar, säger Kerstin Enflo.

Stambanan stärkte regionens ekonomi

I en studie som avslutades förra året visade Kerstin Enflo och hennes kollegor att städers tillväxt tycks påverkas ganska mycket av praktiska förändringar i regionen. De undersökte det svenska järnvägsbyggets effekter genom att jämföra städer parvis som varit likartade på 1850-talet, men där den ena blivit uppkopplad på den statliga stambanan, och den andra inte.

– I skolan fick vi lära oss att Nils Ericson drog rälsen utan hänsyn till var städerna låg, att han var rädd för städer och vattendrag. Det har jag alltid tyckt var intressant. I de flesta länder drog man räls mellan de städer som redan var stora, men inte här. Det gör att vi i Sverige kunde studera de rena effekterna av järnvägen.

Forskningsresultaten fick stor uppmärksamhet, för de visade att stambanan verkligen spelade roll. Städer som låg längs den statliga stambanan blev större, mer industriella och fick större företag. Och effekterna bestod. Ett exempel är Skara och Skövde, jämnstora 1850, med Skara som den dominerande staden rent historiskt – men den blev inte uppkopplad på stambanan. I dag har Skövde nästan tre gånger så många invånare.

– Studien tyder på att regioners ekonomi går att påverka, till exempel med hjälp av infrastruktur. Å andra sidan blev det väldigt trögrörligt sedan; 150 år senare är samma mönster kvar… Så frågan är, när kan vi påverka?

Rika statistiska källor i Sverige

Kerstin Enflo samlar data från många olika källor. Färskare uppgifter finns i register från Tabellverket som var föregångare till SCB. Går man längre tillbaka får man leta på andra ställen. Sverige har ovanligt bra offentlig statistik ända tillbaka till 1750-talet, ner på sockennivå. Kerstin Enflo bearbetar materialet med statistiska metoder för att kunna dra slutsatser om ekonomin vid olika tidpunkter.

Ibland krävs det en hel del kreativitet för att få fram det hon vill. Till exempel planerar hon att analysera uppgifter om Älvsborgs lösen, de lösesummor som Sverige enligt fredsavtalet med Danmark 1570 tvingades betala för att få tillbaka Älvsborg, landets enda hamnstad. För att få ihop pengarna togs år 1571 en förmögenhetsskatt ut i Sverige.

– De siffrorna kan vi använda för att räkna ut bruttonationalprodukten, alltså värdet av varor och tjänster, på regional nivå vid den här tiden. Sedan gör vi statistiska beräkningar för att se bland annat vilka kopplingar som finns mellan förindustriell rikedom, och rikedom i dag, säger Kerstin Enflo.

Läste ekonomi för att förstå samhället

Den här delen av forskningsarbetet är det hon tycker bäst om: att spåna idéer, försöka komma på vilken kunskap som saknas och hur man kan finna den.

– Att lista ut hur vi kan använda ett visst material, att sätta upp en forskningsdesign, det tycker jag är så himla kul. Den kreativa biten är nog min starkaste sida. Sedan är det inte lika roligt på slutet av ett projekt, när jag ska städa datafilerna och göra det sista finliret. Det är väl inte då jag känner att jag lever som forskare, precis…

”Inom samhällsvetenskapen är vi inte överösta med pengar precis. Unga forskare hamnar lätt som hjälpforskare i en perifer del av någon annans projekt. Som Wallenberg Academy Fellow får jag utveckla min forskningsinriktning och själv driva det som jag känner är mitt spår. Det är så himla roligt! Inte många får den chansen, och jag är jättetacksam.”

Redan som barn hade Kerstin Enflo ett brett intresse för olika samhällsfrågor. När den ekonomiska krisen kom under 1990-talet kände hon att hon måste förstå ekonomi för att begripa samhället, så det blev samhällsvetarstudier med ekonomisk inriktning. Till sin förvåning upptäckte hon att hon tyckte väldigt mycket om statistik, och steg för steg närmade hon sig sitt forskningsområde.

– Nu tycker jag att det här är det roligaste som finns. Och jag tror att historia är väldigt bra att ha som ett sätt att förstå vår samtid. Det gäller både i allvarliga situationer, när vi står handfallna inför sådant som flyktingkriser eller naturkatastrofer, och i mer vardagligt, regionalt arbete. Där kan vi historiker erbjuda ett smörgåsbord av tidigare erfarenheter, som kan hjälpa politiker och andra att få lite nya perspektiv.

Text Lisa Kirsebom
Bild Magnus Bergström