Projektanslag

På jakt efter den ärftliga tjocktarmscancergenen

Tjocktarmscancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. I cirka 15 procent av fallen finns det en familjehistoria med flera insjuknade. Vid Umeå universitet söker nu en forskargrupp efter den muterade gen som i generation efter generation orsakar cancer.

Erik Johansson och Beatrice Melin

– Omkring 6 000 svenskar får tjocktarmscancer, koloncancer, varje år. Så även om en mindre del orsakas av ärftlighet så berör det väldigt många familjer, konstaterar Beatrice Melin, professor vid Umeå universitet och onkolog vid Norrlands universitetssjukhus.

De som har den ärftliga, familjära, formen av tjocktarmscancer insjuknar dessutom mycket tidigare, redan vid 40- till 50-årsåldern. Medelåldern för insjuknandet i icke ärftlig tarmcancer ligger på 72 år.

Innan cancern utvecklas bildas polyper. Om man upptäcker polyperna i tid och tar bort dem stoppar man också sjukdomsutvecklingen. Därför är det viktigt att de som vet att de har flera släktingar som insjuknat i tjocktarmscancer tar kontakt med onkologmottagningarna.

– Vårt mål är att hitta genbärarna och se till att de inte insjuknar. Här i den norra regionen har vi 300 familjer som kontaktat oss. De får komma på kontroller och göra koloskopiundersökningar. Genom dessa kan vi identifiera och plocka bort polyper och därmed förebygga cancer, förklarar Beatrice Mellin.

200 familjer i norr

Men det är inte alla som kommer till mottagningen som har den ärftliga formen, ibland kan familjen ha andra, liknade sjukdomar. Omkring 200, av de 300 familjer som vänt sig till mottagningen i Umeå, har visat sig ha den familjära varianten.

Det forskarna vid Umeå universitet hittills har gjort är att kartlägga sjukdomar inom de släkter som har den ärftliga typen av koloncancer, för att se var i familjeträden den muterade genen dyker upp. På så vis kan de också hitta personer som ligger i riskzonen.

Alla undersökningar, all information om antal polyper som tagits bort, blodprov som tagits och andra relevanta uppgifter om familjerna finns samlade sedan kartläggningen påbörjades för 15 år sedan.

– Det finns familjer där det till exempel är vanligt både med tjocktarmscancer och med hjärntumörer, berättar Beatrice Melin som också bedriver hjärntumörforskning och är medicinskt ledningsansvarig för Cancergenetisk mottagning Norr.

Forskning på patient- och molekylärnivå

Beatrice Melin och Erik Johansson, professor i medicinsk kemi, känner varandra privat och brukar i bland äta lunch ihop. Erik studerar hur arvsmassan kopieras. Om DNA-kopieringen inte blir exakt bildas mutationer som kan leda till genetiska, ärftliga sjukdomar. Under luncherna har de pratat om sina respektive studier och fynd, diskussioner som till slut mynnade ut i en anslagsansökan till Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, med syfte att identifiera mutationerna bakom tjocktarmscancer och förstå den molekylära bakgrunden.

– Vi insåg att det fanns okända, dolda biologiska strukturer hos de familjer som mottagningen hade kontakt med, och att vi tillsammans med ytterligare några kolleger skulle kunna göra framsteg om vi arbetade tillsammans. Men för det krävs oerhört stora resurser. Innan vi fick anslaget från Stiftelsen, som innebär att vi kan fördjupa oss, kunde vi bara genomföra ett testförsök.

Goda förutsättningar att lyckas

Forskarna i Umeå kommer att studera arvsmassan i friska celler, inte tumörceller, från personer som utvecklat ärftlig tjocktarmscancer. De hoppas hitta en okänd gen som orsakar den ärftliga tjocktarmscancern. För om man kan identifiera genen kan man också lättare hitta anlagsbärarna och avväpna genen så att de inte behöver insjukna. På längre sikt innebär det kanske också att man kan utveckla mediciner eller terapier för de som redan insjuknat.

Umeåforskarna är inte ensamma om att leta gener men de tror att det har bättre förutsättningar än de flesta andra forskare i världen att lyckas

– Sveriges kyrkböcker är en unik informationskälla. Vi har också redan så många stora släkter som är kartlagda. Hittar vi genen i släkter som är för små för att vi ska kunna dra några slutsatser så kan vi också tack vare Umeå universitets befolkningsregister, Demografiska databasen och deras digitaliserade kyrkböcker, undersöka om de kan vara släkt med varandra och därigenom ingå i ett större släktträd. Vi kan gå fem generationer bakåt i tiden. Det gör det möjligt att kraftigt begränsa de genvariationer som kan vara den sjukdomsframkallande mutationen, förklara Erik Johansson.

Nackdel kan vändas till fördel för släkterna

En annan stor fördel som de tycker att de har är att forskargruppen består av så många olika kompetenser.

– Vi har experter inom onkologi, genetik, bioinformatik och mekanistiska studier av DNA-reparation, reglering av cellcykeln och noggrannhet vid DNA-replikation. Det här känns verkligen som ett äkta translationellt projekt, konstaterar Erik Johansson och Beatrice Mellin.

Under 2013 räknar de med att kunna börja jobba på molekylnivå i labbet. Om forskarna lyckas identifiera genen kan det ärftliga anlaget vändas till en fördel för de drabbade släkterna eftersom det blir lättare att identifiera vilka som kan komma att utveckla cancer. Då kan insjuknandet för den ärftliga tarmcancern hamna under medelvärdet för hela befolkningen.

Text Carina Dahlberg
Bild Magnus Bergström