Projektanslag

Nya angreppssätt i kampen mot hudcancer

Allt fler människor drabbas av cancer. Allra mest ökar hudcancerformen malignt melanom. I Göteborg studerar forskare sjukdomen i genmodifierade möss, och i möss som bär på mänskliga tumörer. Målet är nya livräddande läkemedel.

Trots att vi vet mer än någonsin om hur vi ska undvika malignt melanom och har bättre läkemedel än förut, fortsätter sjukdomen att öka. Två viktiga skäl är att vi blir äldre och att den här cancerformen utvecklas sakta. Över 3 000 svenskar får diagnosen varje år, många av dem på grund av för mycket solande på 1960-talet, när man inte kände till riskerna. Ungefär hälften av patienterna kan botas med operation. Övriga behöver mer behandling, och i upp till vart femte fall kan sjukdomen inte botas alls utan sprider sig.

Möss och människor

Forskare från Göteborgs universitet och Sahlgrenska Cancer Center ska med finansiering från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse undersöka hur sjukdomen uppstår och söka efter nya mål för läkemedel – processer eller mekanismer som kan påverkas med medicin.

– Den forskningen hade vi hållit på med ändå, men den här finansieringen gör det möjligt för oss att kraftsamla på ett helt nytt sätt, säger Martin Bergö, professor i molekylär medicin.

I centrum för projektet står möss. Några av forskarna arbetar med möss som genmodifierats så att de utvecklar malignt melanom på ett sätt som påminner mycket om människans. Det finns en känd genvariant som orsakar malignt melanom, och det är den som har förts in i mössen. På så vis kan forskarna studera sjukdomens mekanismer från start.

– Man kan införa förändringar i kontrollerade steg, vilket är ett tilltalande sätt att arbeta jämfört med att titta på kaoset i en mänsklig tumör, där allting redan har hänt, säger Peter Naredi, överläkare och professor i kirurgi.

Martin Bergö berättar att en stor del av projektet handlar om vad som händer på molekylnivå när cellen går från frisk till sjuk. En tumörcell förändrar sin ämnesomsättning, bildar andra proteiner än en frisk cell och ändrar form. Ju mer man vet om förändringarna, desto fler möjligheter finns att konstruera läkemedel.

Inopererad tumör ger levande biobank

I en annan del av projektet tar forskarna istället delar av patienters tumörer och opererar in dem under huden på möss. Det här har andra forskargrupper testat tidigare, men för många cancerformer fungerar det bara i en liten del av fallen. Med malignt melanom fungerar det nästan varje gång – i musens hud fortsätter sjukdomen att utvecklas. För varje patient som ingår i studien finns alltså en mus som bär på en kopia av tumören.

– Musen blir en levande biobank. Där kan vi testa behandlingar som inte är de man skulle prova i första hand utifrån det man tror sig veta om patientens sjukdom. Den kan också användas för att studera helt nya läkemedel, säger Jonas Nilsson som forskar vid Sahlgrenska Cancer Center.

Nyligen kunde hans grupp visa att det går så fort att skapa en sådan här mus så att det faktiskt skulle vara praktiskt möjligt att använda den för att fatta beslut om behandling av patienten.

– I dag pratar man ju mycket om ”personalized medicine”, eller ”precision medicine”, som egentligen är ett bättre begrepp; att kunna skräddarsy en behandling. Om man hårdrar tankarna om det… Jag utesluter inte längre att de här mössen skulle kunna vara en framtida metod för att hitta rätt behandling till en patient, säger Peter Naredi.

Translationell forskning brukar det kallas när forskning i labbet är nära kopplad till vad som sker i vården. Men begreppet används slarvigt, konstaterar de tre forskarna. Få projekt är i verkligheten så translationella som det här: i laboratoriet pågår studier på en mus som bär på exakt samma sjukdom som en verklig patient, som läkarna samtidigt försöker bota.

Mustester kan ge mer träffsäkra läkemedelsstudier

Att testa nya läkemedel på tumörmössen går mycket fortare än att göra det på patienter, och ger säkrare svar än tester på celler i provrör. I dag genomförs många läkemedelsstudier där bara var tionde patient blir bättre. Om musresultaten ger riktigt bra fingervisning så blir det kanske möjligt att göra tester där så mycket som hälften av patienterna blir hjälpta, eller ännu fler.

En svaghet med de tumörbärande mössen är att de saknar immunförsvar. De är genmodifierade på det viset just för att man ska kunna placera in mänsklig vävnad i dem. Men vid cancer är samspelet med immunförsvaret viktigt. För att musmodellen ska ge ännu mer rättvisande resultat vill forskarna i Göteborg nu försöka ge mössen även varje patients immunförsvar, genom att transplantera in immunceller. Dessutom vill man ta fram nya genförändrade möss vars sjukdom är ännu mer lik människans.

– Vi känner till en handfull gener hos patienten som visar hur sjuk man kommer att bli. Om vi överför samma gener till mössen kanske de utvecklar metastaser, dottertumörer, på samma sätt. I så fall kan vi testa nya läkemedelssubstanser som vi tagit fram, säger Jonas Nilsson.

Text Lisa Kirsebom
Bild Magnus Bergström