Projektanslag

Matematiktalanger ska lockas till Stockholm

Matematik finns i allt från byggnader till bilar och mobiltelefoner, och är grundläggande för internet och vår tids snabba kommunikationer. Men det krävs hela tiden ny matematisk forskning för att hantera framtidens tekniska utmaningar.

Personer framför griffeltavla med en massa matematiska formler

På Kungl. Tekniska högskolan inryms en av Skandinaviens främsta forskningsmiljöer i matematik, som fått resurser för att kunna ta emot fler doktorander och postdok, berättar Kurt Johansson, professor och prefekt vid matematiska institutionen.

– Tidigare har vi haft svårt att finansiera sådana tjänster. Dessa unga forskare tillför enormt mycket och skapar en levande miljö och många nya forskningsidéer.

Internationell forskningsmiljö

Genom projektet öppnades en väg för unga matematiker som vill bli forskare.  Annars hade de inte kunnat stanna i Sverige, och det hade varit svårt att locka begåvningar från andra länder till Stockholm.

– Det har en positiv växelverkan. De postdok som kommer hit har stora nätverk, och när våra färdigutbildade doktorer reser ut så knyter de också många kontakter. Det innebär att vi får en växande internationell forskningsmiljö som annars hade varit mindre, säger professor Henrik Shahgholian.

Främja gränsöverskridande

Ofta beskrivs matematik som ett ämne för ensamvargar, där man sitter isolerad på sin egen kammare. Men framtidens utmaningar med allt mer komplexa system där teknik, medicin, biologi och kommunikationer vävs samman kräver att olika delområden närmar sig varandra, påpekar Anders Björner, professor i matematik.

– Vetenskapligt går vi fram parallellt på olika vägar, men det finns beröringspunkter. Det är matematikens styrka och enhet, att även om man håller på med olika saker så hänger matematiken ihop. Och ett av syftena med projektet har varit att främja integration och gränsöverskridande forskning, förklarar han.

Matematisk bredd

Forskningen vid institutionen har en väldig bredd. Här inryms kärnområden inom matematik såsom algebraisk geometri, dynamiska system, sannolikhetsteori och diskret matematik, men även tillämpade ämnen som exempelvis systemteori och finansiell matematik. Nya idéer föds vid fikabordet, men också vid särskilt organiserade workshops där doktorander under en helg träffas på en lantlig kursgård och gemensamt angriper intressanta problem.

Från Trieste till Stockholm

Nicola Pagani lämnade Trieste vid Adriatiska havet för att bli postdoc i Stockholm. Han fascineras av matematiken som finns integrerad i allt, även om vi inte alltid tänker på det.

– Galileo Galilei yttrade de berömdaorden ’’Naturens stora bok är skriven på matematikens språk’’. Det är stimulerande att få ägna sig åt ett sådant intressant område och särskilt i Stockholm, som är en mycket attraktiv forskningsmiljö.

Utvidgat centrum

Tanken är nu att ta ytterligare ett steg och skapa ett Matematikcentrum i samarbete mellan KTH, Stockholms universitet och Mittag LefflerInstitutet, berättar professor Kurt Johansson.

– Vi vill gärna fördjupa samarbetet och ser framför oss att postdocs och doktorander kan vara gemensamma och även delar av den högre utbildningen. Den sammanlagda styrkan blir ett sätt att främja den matematiska miljön i Stockholm.

_________________________________________________________________________________

– Hos oss finns landets starkaste forskningsmiljö i matematik. Vi har dock länge lidit av att fakultetsmedlen är otillräckliga för att vi till exempel ska kunna ta emot unga doktorander, ett slöseri med kompetens. Tack vare stödet från Stiftelsen har våra forskare fått möjlighet att utbilda fler doktorander och postdocs, något som höjt den vetenskapliga nivån och skapat en mer internationell forskningsmiljö.

Anders Björner, professor i matematik, Kungliga Tekniska högskolan

 

Text Nils Johan Tjärnlund
Bild Magnus Bergström