Wallenberg Scholars

Kvinnors ekonomiska betydelse under 1600-talet större än man trott

Människor har alltid varit tvungna att arbeta för sitt levebröd, så även på 1500-, 1600- och 1700-talen. Men vad en bonde eller piga faktiskt sysselsatte sig med har till stora delar varit okänt. För första gången kartläggs det svenska arbetslivet som det såg ut ända tillbaka till Gustav Vasas dagar. Den bild som växer fram slår hål på gamla föreställningar om hur män och kvinnor har försörjt sig i äldre tid.

En forskargrupp med specialister inom historia och humaniora samverkar för att systematiskt samla in uppgifter om hur människor försörjde sig i Sverige från mitten av 1500-talet fram till slutet av 1700-talet.

På den tiden skedde i stort sett allt arbete inom ramen för hushållen, något som gör det svårare att få grepp om vad enskilda individer sysselsatte sig med, förklarar Maria Ågren, professor i historia vid Uppsala universitet och initiativtagare till projektet »Genus och arbete«.

– I dag beger vi oss som individer till våra olika arbetsplatser, där produktionen äger rum. Men förr skedde arbetet inom ett hushåll, och ofta så beskrivs det i de historiska källorna som att det är just hushållet som uträttar saker och ting, medan det i själva verket givetvis även på den tiden handlade om konkreta personer som arbetade. För oss är utmaningen att försöka bryta upp det slutna hushållet och få en inblick i hur människor faktiskt försörjde sig.

Värdefulla rättsprotokoll

En yrkesbeteckning som »bonde« ger inte någon större vägledning, och inte heller om kvinnor betecknas som pigor eller änkor i dokument. Men det finns andra uppgifter om man vet var man ska leta.

– En viktig källa är gamla rättsprotokoll. Där finns ofta konkreta beskrivningar av vad människor sysslade med, allt från att sälja strömming och pligga skor till att vakta barn och lägga om sår. Alla sådana uppgifter samlar vi in och lagrar i en specialkonstruerad databas. Dessutom sparas digitaliserade bilder av de handskrifter där forskarna har hämtat uppgifterna.

Unik databas växer fram

Databasen som växer fram blir en unik sammanställning av arbetslivet under den tidigmoderna epoken. Metoden kallas den verborienterade, och handlar om att komma åt vad människor ägnade sig åt i praktiken, i stället för att utgå från ideal och normer som kanske inte alltid stämmer överens med verkligheten.

Redan nu konstaterar forskarna att man kan skrota gamla fördomar om hur arbetet var fördelat mellan könen. Det visar sig att vissa kvinnor ägnade sig åt typiskt manliga grovarbeten och att hustrur, trots att de enligt lagen räknades som omyndiga, ibland kunde träda in i sin makes ställe och utföra arbetsuppgifter till och med i statlig tjänst.

Kvinnor drev på marknadssamhället

Bland vissa historiker har föreställningen funnits att även på 1600- talet var fadern familjeförsörjaren och modern stannade hemma, lagade mat och tog hand om barnen.

– Där tror jag att vi kan visa en mycket annorlunda bild. Den tidens hushåll fungerade faktiskt mer som moderna hushåll. Både mannen och kvinnan arbetade och bidrog med inkomster i form av pengar. Även kvinnorna utförde alltså avlönat arbete, något man inte har sett, och deras insats var viktig för hushållets ekonomi.

Forskningsresultaten belyser också hur Sverige utvecklades från ett samhälle där människor i stort sett var självförsörjande till att bli en del av det moderna marknadssamhället, och där spelade kvinnorna en viktig roll.

– Det var inte minst hustrurna som var aktiva på vad vi kallar för den framväxande marknaden. De tillverkade föremål och sålde dem på marknadsplatser och utförde motsvarigheten till vår tids RUT-jobb, olika servicetjänster som att städa, laga mat och baka bröd hemma hos andra. Vill man förstå marknadens expansion redan under 1600- och 1700-talen så är det centralt att närmare studera kvinnors arbete.

Gamla släktingar väckte historieintresset

I grundskolan var historia inte Maria Ågrens favoritämne. I stället var det språkstudier som lockade. Men intresset för det förflutna och en insikt om nyttan med historiekunskaper växte fram i möten med äldre släktingar.

– De berättade om sin uppväxt och jag fick klart för mig hur enskilda människoöden är inflätade i den stora historien. Det var förlösande och nyttigt att se kopplingarna mellan mikro och makro, mellan den lilla människan och de stora sammanhangen.

Det perspektivet fick Maria Ågren glädje av under studietiden vid Uppsala universitet. I sin doktorsavhandling belyste hon mark- och äganderättskonflikter i södra Dalarna under perioden 1650– 1850. Det förflutna lär oss inte bara om konkreta händelser som ägt rum för länge sedan, utan ger oss även verktyg till att analysera vår egen tid, förklarar hon.

– Som historiker övar man upp förmågan till att analysera hur olika faktorer, till exempel politiska, ekonomiska och kulturella, samverkar i väldigt komplexa system. Det ger en ökad förståelse av exempelvis hur samhällen förändras över tid, kunskap som alltid är aktuell.

Projektet »Genus och arbete« avslutas i december 2014 och kommer att utmynna i flera böcker, bland annat en monografi på engelska för att kunna sprida forskningsresultaten internationellt.

Anslaget som delas ut till alla Wallenberg Scholars är en ovanligt stor summa inom humanistisk forskning och har gett förutsättningar för helt nya arbetssätt.

– Det har inneburit att vi kan sätta tänderna i större och svårare forskningsproblem, säger Maria Ågren.

Text Nils Johan Tjärnlund
Bild Magnus Bergström