Wallenberg Scholars

Klimatförändringar påverkar länders ekonomier olika

Även om klimatförändringarna har en global effekt påverkas regioner på olika sätt. För en del länder kan förändringarna innebära ett ekonomiskt uppsving medan andra drabbas av mänskliga, naturmässiga och ekonomiska katastrofer.

Per Krusell, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet, försöker förstå samspelet mellan ekonomi och klimatförändringar. Han håller på att skapa en modell som ska visa hur temperaturförändringar kommer att påverka länders och regioners utveckling. Modellen, som kan liknas vid ett globalt dataspel, ska fungera som ett fundament för att utarbeta förslag på politiska instrument som kan användas för att förhindra negativa klimatförändringar.

– Det här är ett område där marknaden inte fungerar. Politiska styrmedel som skatter eller andra politiska beslut är nödvändiga, konstaterar Per Krusell.

Konkreta scenarier

Det är idag allmänt accepterat, både bland allmänhet och bland forskare, att utsläpp av fossila bränslen ökar jordens medeltemperatur och har en klimatförändrande effekt. Men betydligt färre har funderat på hur olika världens länder drabbas, något som också kan ligga till grund för hur angelägen man är om att minska utsläppen.

– I vår modell lägger vi in naturvetenskaplig data över hur klimatet påverkas i olika regioner och vilka följder det får tillsammans med ekonomiska data. Sedan kan vi simulera olika händelseförlopp beroende på de politiska beslut som fattas. Exempelvis kan vi se vad som händer om man lägger på skatter, berättar Per Krusell.

Förhoppningen är att modellen ska kunna användas för att på ett konkret sätt kommunicera med framför allt beslutsfattare men även allmänhet.

– Vi försöker skapa en stabil vetenskaplig grund, det finns så mycket ogrundade spekulationer och påståenden i debatten. Vi vill kunna visa vilka insatser som fungerar och vilka som inte gör det, konstaterar Krusell.

"Anslaget ger ett viktigt signalvärde, det är ett erkännande. Medlen innebär att jag kan rekrytera internationellt, stärka forskningskompetensen, och få bra personer som jobbar med mig."

USA och Kina klarar sig

Modellen bygger på ett slags normativt tillstånd på vad som är bra för en region och sedan analyseras olika negativa effekter ur ett välfärdsperspektiv.
För att bygga modellen jobbar Per med forskare från olika vetenskapsområden.

– Vi är ett nätverk av allt från datavetare, metrologer, naturvetare och ekonomer med samma mål. Det är ett ovanligt sätt att jobba på för mig som är samhällsvetare. Det jag kan är de ekonomiska samspelen. Jag har också jobbat med liknade modellsimuleringar tidigare. Klimatfrågan började jag titta på först 2006, men inte ur en naturvetenskaplig synvinkel, utan jag försöker beräkna vad de negativa effekterna kostar och vilka ekonomiska följder de får.

Beräkningarna kan givetvis aldrig bli exakta och Per ger ett exempel på svårigheten.
– Att räkna på något konkret som en översvämning går väl an men hur räknar men ut sådant som exempelvis biodiversitetens betydelse?

De studier som finns sedan tidigare visar på att de områden som i dag är kallare påverkas positivt av ett varmare klimat, det blir lättare att odla och områdena blir attraktivare på många andra sätt. Medan det i redan varma områden kan skapa brist på mat och vatten, leda till högre dödlighet och till större utsatthet för naturkatastrofer. Två av världens stormakter, USA och Kina, verkar däremot inte påverkas nämnvärt.

– En stor del av forskningen borde riktas in på att mäta skador och hur uppvärmningen påverkar våra liv. Då menar jag också sådana effekter som ökad arbetslöshet. Koldioxidskatter i vissa regioner kan få industrin att flytta till områden utan skatter, menar Krusell.

Kunskap måste nå ut

Per som kom hem till Sverige 2008, efter drygt 20 år i USA, är imponerad av svenska myndigheter och politiker.

– De är ganska duktiga på att ta till sig ny kunskap.

Men det handlar inte bara om politiker och andra beslutsfattares kunskap utan också om vad vanliga människor, väljare och konsumenter, tycker.
Per Krusell berättar om ett möte med USA:s energiminister tillika Nobelpristagare i fysik, där Sveriges höga koldioxidskatter diskuterades.

– Han menade att USA borde ha likadana skatter men att det var omöjligt att genomföra eftersom folket var emot, berättar Krusell.

Enligt Per Krusell kommer kommunikativ kunskap att bli en viktig del i ett snare skede av forskningsprojektet.

– Alla har något att tjäna på att den kunskap vi får når ut, menar Per Krusell.

Text Carina Dahlberg/KAW
Bild Magnus Bergström