Projektanslag

Hon vill avväpna pneumokockbakterierna

Infektionssjukdomar är den näst vanligaste dödsorsaken i världen. Bland barn under fem år är nedre luftvägsinfektioner det som skördar flest liv. Pneumokockbakterier är den vanligaste orsaken till lunginflammation. Forskarna kan ännu inte säkert säga vad det är som gör att vissa blir sjuka och andra inte av pneumokocker. En teori är att ett tidigt immunsvar spelar en viktig roll.

Birgitta Henriques Normark i sitt labb, tittar på röd gelplatta med två kollegor

Birgitta Henriques-Normark driver ett forskningsprojekt med syfte att få bättre kunskap om vad som orsakar infektionssjukdom och hur sambandet mellan bakterierna, människan – värden – och immuncellerna, ser ut.

– Pneumokocker, som kan orsaka nedre luftvägsinfektioner som lunginflammation men även blodförgiftning och hjärnhinneinflammation, finns även i näsan hos många friska barn och en del vuxna. Vi vill ta reda på vad det är som gör att de ibland orsakar dödliga sjukdomar.

Frågan blir allt viktigare att få svar på eftersom antibiotikaresistensutvecklingen kan leda till att det blir svårt att behandla sjukdomar med dagens antibiotika.

I Sverige rapporteras varje år cirka 1 400 fall av allvarliga pneumokockinfektioner men det är framförallt i utvecklingsländerna som infektionerna skördar liv. En lösning är att skapa ett vaccin som skyddar mot alla varianter av pneumokocker, dagens vaccin skyddar bara mot ett begränsat antal som orsakar de allvarligaste infektionerna i USA, en annan möjlighet är att hitta nya antibiotika.

Olika bakteriestammar

Forskningsprojektet är ett så kallat translationellt projekt vilket innebär att forskarna studerar hela kedjan – från molekyl till patient.

– Vi tittar på samspelet mellan bakterien, värden – människan - och immuncellerna.

Vi har bakteriestammar från patienter som vi undersöker både in vitro, i provrör, och in vivo, i levande organismer, för att försöka förstå vad som orsakar sjukdom. Bakteriestammarna består både av de som ger allvarliga sjukdomar och de som finns hos människor utan att orsaka sjukdom.

– Genom olika molekylära tekniker karaktäriserar vi stammarna för att bland annat se vilken betydelse deras arvsmassa har för sjukdomsutveckling. Vi kan sedan gå vidare och göra mutanter genom att plocka bort gener och se vilken roll dessa spelar till exempel för hur bakterierna kan binda till celler som finns i slemhinnan eller hur de interagerar med immunceller, förklarar Birgitta Henriques-Normark, professor i klinisk mikrobiologi, Karolinska Institutet.

”Bakteriehår” har betydelse

Men hon försöker också utröna vad det är som gör att vissa personer är extra känsliga och mottagliga för infektioner. I labbet arbetar de bland annat med modeller för lungvävnad. Immuncellerna och deras medhjälpare oskadliggör bakterierna, lyckas de inte sprids de vidare och börjar förstöra vävnaden.

– Vi tror att det som händer tidigt i infektionsförloppet är viktigt och att det medfödda immunsvaret spelar en betydande roll. Att en tidig bakterieavdödning i infektionsförloppet är viktigt.

Bland annat tittar de på ett komplex av proteiner som kallas för inflammasomen och som spelar en roll för hur det medfödda immunsvaret aktiveras. Skillnaden på utseendet av den kapsel som omger pneumokockbakterien är också högintressant.

– Det finns minst 97 olika kapselserotyper, vissa orsakar mer sjukdom än andra. Men det finns även andra faktorer som skiljer, vissa har pilus, en hårliknande struktur, som hjälper bakterien att fastna på kroppens slemhinnor.  Vi har en del kandidatgener för vaccin på bakteriesidan men också en del idéer när det gäller mottagligheten hos vissa individer, berättar Birgitta Henriques-Normark.

Vissa befolkningsgrupper är mer känsliga

Birgitta Henriques-Normarks forskargrupp var först att upptäcka pilus på pneumokocker. De fann också att flera gener hänger ihop i en sjukdomsalstrande "ö" som har betydelse för hur ett pilus byggs upp.

– Vissa pneumokocker har pilus andra inte. Piluset verkar spela roll för hur pneumokocker kan spridas över världen.

Forskarna vet också att vissa befolkningsgrupper, som urbefolkningar, är mer känsliga än andra.

– Gener kan vara uppbyggda på olika sätt, uppbyggnaden hos värdgenen kan göra den mer eller mindre känslig för bakterien, förklarar Birgitta Henriques-Normark.

Effektivare vaccin

2009 infördes pneumokockvaccin i det allmänt barnvaccinationsprogram i Sverige som Birgitta gör en uppföljning på vid Smittskyddsinstitutet.

– I Stockholm började man vaccinera redan 2007. Barn fungerar som reservoarer för pneumokocker. I Sverige har ungefär 40 procent av barnen bakterierna i näsan utan att vara sjuka, medan siffran i andra länder kan vara upp emot 60 till 70 procent.Tanken med vaccineringen är att få ner sjukligheten, något som i utvecklingsländerna skulle kunna rädda många liv.

– Vaccinet ger ett skydd mot ett begränsat antal pneumokocker, beroende på vilken kapsel som omger dem, men det skyddar mot de flesta som orsakar allvarliga infektioner.

Birgitta Henriques-Normark förhoppning är att man ska kunna utveckla ett vaccin som är mer generellt och som kan skydda mot alla pneumokocker som finns i samhället och orsakar sjukdom.

Text Carina Dahlberg
Bild Magnus Bergström