Wallenberg Academy Fellows

Han utforskar gränslandet mellan litteratur och musik

Genom närläsningar av tre modernistiska författare ska Axel Englund utforska gränslandet mellan litteratur och musik. Hans drivkraft är lyckan att få umgås på nära håll med texter som betyder mycket för honom personligen. Målet är att öka allas vår förståelse om oss själva och världen.

– Jag är uppvuxen med en idé om att konst spelar roll, att det är någonting som är viktigt i världen. För mig är konst något som är väsentligt för hur vi förstår oss själva och vår omvärld, säger Axel Englund.

Efter gymnasiet läste Axel Englund komposition på musikhögskolan i Malmö och i Leipzig, Tyskland. Under denna konstnärliga utbildning blev det tydligt för honom att all musik han skrev hade en koppling till litteratur på ett eller annat sätt: vokalmusiken han skrev byggde på texter han läste och när han komponerade instrumentalmusik så hämtade han inspiration från litterära källor.

– När jag sen slog över från konstnärlig till akademisk verksamhet så bytte mina intressen plats. Då blev litteraturvetenskap mitt huvudsakliga fokus, men jag behöll kopplingen till musiken.

Med en musikutbildning och en magisterexamen i litteratur i bagaget, började så Axel Englund att fundera på en forskarutbildning. Det kändes naturligt för honom att välja ett avhandlingsämne som låg i gränslandet mellan hans två kompetenser, men vad? Svaret fick han en dag när han lite förstrött satt och bläddrade i en antologi och fann dikten ”Dödsfuga” av den rumänska förintelseöverlevaren och modernistiska poeten Paul Celan.

– Det var en otroligt kraftfull upplevelse. När jag läste den så var det som att få en spark i magen. Jag kände omedelbart att jag behövde mer av det här. Jag kände att jag behövde lära känna den här författaren bättre och lära mer om det här sättet att skriva.

”Dödsfuga” behandlar förintelsens trauma och är tidstypisk för den sena modernismen. Denna kulturrörelse växte fram under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal i Europa och innebar att de litterära texterna blev mer experimenterande, versen friare och berättarstrukturen mer avancerad. Kännetecknande för modernismen är också ett ökat samspel mellan olika konstformer.

När Axel Englund sedan sökte vidare insåg han att det fanns en forskningslucka kring Paul Celans förhållande till musiken och musikens förhållande till Paul Celan. Det var studier av dessa förhållanden som kom att bli hans doktorandprojekt.

Passionerad

Axel Englund är passionerad i förhållande till saker han tar sig för. I sin forskning väljer han alltid ett material som drabbar honom både känslomässigt och intellektuellt, och när han väl bestämt sig så driver han varje ämne till sin spets. När han är färdig med ett projekt så känner han också ofta ett behov av att ta sig an något annorlunda jämfört med det senast avklarade projektet.

– Efter min doktorsavhandling så har jag till exempel haft ett projekt om opera som inte har någonting alls med Paul Celan att göra. Detta projekt fokuserar på sexualiserad makt, fetischestetik och sadomasochism i samtida operauppsättningar.

Närstudier av tre författare

Som Wallenberg Academy Fellow kommer Axel Englund att fortsätta undersöka musikens roll i den modernistiska poesin. De tre författarna han har valt att studera är Stéphane Mallarmé, Rainer Maria Rilke och T. S. Eliot.

"Jag känner mig mycket privilegierad som får vara med i det här programmet. Det ger mig ett otroligt stort utrymme att utforska mina intellektuella impulser och att skriva om precis det jag tror mest på. Med detta anslag i ryggen är det också lättare att knyta kontakter med väsentliga delar av forskningsvärlden."

– Till varje diktare och varje dikt kan man rikta frågorna: Hur framställer den här dikten föreställningen om musik? På vilket sätt förstår den här dikten musik? Och i vilken mån använder dikten musik som modell för att begripa vad den själv ska göra?

Det finns en stereotyp bild av språket som någonting som kommunicerar mening. Det finns också en motsatt stereotyp bild av musiken som någonting abstrakt och känslomässig som inte betyder någonting.

– Det som sker i vissa punkter i kulturhistorien, och en sådan punkt är det modernistiska genombrottet, är att de här två konstarterna börjar samverka med varandra och smitta av sig på varandra. Musiken börjar laddas med mening samtidigt som språket dräneras på mening och blir ljud.

Närläsning

I sina studier kommer Axel Englund att använda sig av närläsning som innebär att man läser enskilda texter noggrant och närsynt för att undersöka ordens relationer till varandra och hur språkets ljud och innebörder är komponerade och hänger ihop. Han kommer också att betrakta verken i ett större perspektiv för att förstå dem i ett kulturellt och historiskt sammanhang.

Enligt Axel Englund har vår samtid mycket gemensamt med den tid han studerar, vilket gör att dess litteratur och musik fortfarande kan ge oss nya perspektiv på oss själva och världen.

– Under perioden kring år 1900 fanns en stor oro för framtiden. Människor upplevde att allt accelererade och man var rädd för att saker skulle förstöras och gå förlorade. Sedan dess har utvecklingen eskalerat enormt och på många sätt lever vi fortfarande i modernismen. Man kan säga att de här författarna skriver från rötterna till det vi befinner oss i idag.

Text Anders Esselin
Bild Magnus Bergström