Wallenberg Academy Fellows

Han utforskar den moderna människans släktträd

Med storskaliga studier av människor i södra Afrika utforskar professor Mattias Jakobsson den moderna människans släktträd. Hans mål är att förstå vilka genetiska förändringar som varit avgörande för utvecklingen av människan som hon ser ut idag.

– Idag vet vi att den gren på människans släktträd som leder till oss moderna människor och den gren som leder till neanderthalare delade sig för 600 000–700 000 år sedan. Vi vet också att det inom den grenen som leder till den moderna människan har funnits en massa stickspår.

Med ”stickspår” menar Mattias Jakobsson människogrupper som under tidens gång har försvunnit eller trängts undan, men som fortfarande delvis lever kvar i vår egen arvsmassa. De här människorna såg ibland lite annorlunda ut än vad vi gör idag. Skelettfynd i Afrika av människor som levde för några hundra tusen år sedan uppvisar till exempel en väldigt stor bredd när det gäller formen på olika skelettdelar.

De här morfologiska skillnaderna tyder på att den genetiska variationen bland människor och människogrupper var större då än den är idag. Det visar också att vissa regioner i arvsmassan, som till exempel de som kodar för skelettets form, varit utsatta för ett starkt selektionstryck och därför förändrats ovanligt snabbt under den här perioden.

– Det hände väldigt spännande saker för 100 000–300 000 år sedan. Jag vill ta reda på vilka genetiska förändringar som skedde då och vilka gener som varit avgörande för utveckling av den moderna människan.

Tekniksprång inom genetiken

Att ta reda på vilka genetiska förändringar som skedde i vår arvsmassa för flera hundra tusen år sedan låter kanske som en omöjlig uppgift, men det är det nu inte. Anledningen är att de senaste årens stora tekniksprång inom genetiken gjort det möjligt att analysera stora mängder DNA och även DNA från flera tusen år gamla människoben.

– Om man skulle ha frågat någon för tio år sedan så skulle de inte ens ha kunnat gissa att vi skulle kunna göra de här sakerna vi gör idag. Det har skett en enorm utveckling när det gäller den mängd data vi kan ta fram. Idag har vi möjligheten att analysera miljontals markörer och vi har helt andra verktyg för att undersöka evolutionära och genetiska frågeställningar.

För att komma åt dessa avgörande genetiska förändringar i den mänskliga arvsmassan så kommer Mattias Jakobsson, som Wallenberg Academy Fellow, tillsammans med sin forskargrupp att kartlägga gener från ett stort antal moderna människor, inklusive flera tusen år gamla skelettfynd. Fokus kommer att ligga på Khoe- och Sanfolken som lever söder om Sahara. De här folkgrupperna befolkade hela södra Afrika för 2 000–3 000 år sedan, men är idag marginaliserade efter att ha blivit undanträngda av människor från Västafrika och av kolonisatörer från Europa.

– Vi vet att de flesta som identifierar sig som Khoe eller San är ättlingar till den tidigaste förgreningen i människans släktträd. Dessa folk tillhör en släktgren som skiljdes från andra folk för minst 100 000 år sedan. Det betyder att när vi tittar på dem idag så fångar vi de bredaste genetiska variationsmönstren som finns i människor idag och vi kommer åt de saker som hände i arvsmassan för mer än 100 000 år sedan.

Anslaget är det en väldigt trevlig klump med pengar som gör att jag kan driva den här forskningen framåt och ta risker. Det gör att jag kan testa saker som kanske inte fungerar. Wallenberg Academy Fellows är också en trevlig grupp människor – forskare som brinner för sin forskning men med lite andra perspektiv än vad jag har.

Letar efter genvarianter

Det som Mattias Jakobsson letar efter är genvarianter som är lika hos alla moderna människor, men som skiljer sig åt jämfört med schimpansens motsvarande genvariant.

– När vi hittar regioner i arvsmassan där alla individer som lever idag har en icke-schimpans-variant, då hittar vi just den här typen av gener som antagligen har förändrats innan den djupaste förgreningen, det vill säga för mer än 100 000 år sedan.

Tidigare har Mattias Jakobsson och hans kollegor med genetikens hjälp lyckats visa hur jordbruket spred sig i Europa under stenåldern. På sikt är hans ambition att kombinera dessa studier med de studier han nu gör i södra Afrika.

Gillar utmaningar

När Mattias Jakobsson berättar om sig själv och sin forskning så är det mycket som är ”spännande”. Han ser många möjligheter men få begränsningar, och han gillar utmaningar. Innan han blev forskare var han bergsklättrare och sökte större och större utmaningar på stora berg runt om i världen.

När han var klar med sin doktorsavhandling om backtravens populationsgenetik ville han fortsätta sina studier på den organism som han tyckte lockade mest, det vill säga människan. Så blev det också, trots att flera kollegor avrådde honom från att ge sig in i detta hårt konkurrensutsatta vetenskapliga område. Naturligtvis var utmaningen alltför svår att motstå och idag är Mattias Jakobsson etablerad inom fältet med en egen forskargrupp på 14 personer.

– Vi människor vill ju gärna förstå oss själva, vår egen art, och varför vi har blivit den här arten som dominerar jorden idag. Vår forskning är viktig därför att den kan bidra till den förståelsen.

Varför är den här forskningen kul?

– Det är en upptäcktsresa. Vi går in i ett territorium där ingen har varit förut. Det är spännande, utmanande och därför också väldigt kul!

Text Anders Esselin
Foto Magnus Bergström