Wallenberg Academy Fellows

Han mäter demokrati på 400 sätt

Wallenberg Academy Fellow Staffan I Lindberg är en av fyra forskningsledare i det internationella projektet Varieties of Democracy. Med en databas med miljontals uppgifter ska de visa vad demokrati är.

Det började på en middag i Chile efter en konferens. Två samhällsvetare satt och diskuterade hur man kan mäta demokrati. De tyckte inte dagens mått dög – man borde göra något åt saken. Drygt tio år senare har de gjort det. Resultatet är en databas över 173 länder med drygt 16 miljoner demokratirelaterade data.

En av de två samhällsvetarna i Chile var Staffan I Lindberg. I dag arbetar han vid Göteborgs universitet och leder tillsammans med en kollega i Lund och två i USA projektet Varieties of Democracy.

– Vi ägnade först ungefär två år åt att välja ut indikatorer, alltså vad som skulle mätas. I dag har vi en lista på över 350 sådana, som sammantaget ger en bild av hur demokratiskt landet är. Bakom varje indikator som kräver viss avvägning står fem oberoende experter per land, säger Staffan I Lindberg.

”Att bli Wallenberg Academy Fellow känns som ett ansvar. Man vill ju fortsätta att vara en vinnande häst och förvalta detta väl. Dessutom får man ingå i ett väldigt spännande nätverk av andra forskare. Det har jag redan lärt mig mycket av.”

Allt går inte att mäta objektivt

Knappt hälften av indikatorerna är rent faktamässiga, och går att finna antingen i internationella källor eller på plats i landet: hur valsystemet ser ut, hur många politiska partier som finns, antalet folkomröstningar.

Men 60 procent av indikatorerna finns inte i några befintliga källor. Det handlar om sådant som inte ens alltid går att mäta objektivt. Råder till exempel informationsfrihet? Pressfrihet?

– För att ett land ska vara en demokrati måste det finnas alternativa källor för information, inte bara statlig propaganda. Men hur mäter man ifall det finns journalister som skriver fritt och kritiskt?

Staffan I Lindberg förklarar: Den som räknar antalet journalister per år som kastas i fängelse för att de skrivit kritiskt om regimen, skulle få siffran noll i Sverige. Men man skulle få samma siffra i Nordkorea – för där försöker ingen ens skriva kritiskt. En förändring skulle också vara svårtolkad. Om siffran går upp i Sverige är det dåligt för demokratin, men om den går upp i Nordkorea vore det ett steg närmare demokrati, för det skulle tyda på att fler journalister började utmana makten.

– Men vi måste veta! Det här är en oerhört viktig informationspunkt. Så vårt sätt att mäta är att fem landexperter får ta ställning till hur stor sannolikheten är, på en femgradig skala, för att en journalist som skriver kritiskt om regimen ska hamna i fängelse.

Fem experter, en fråga, en skala. Och så fortsätter man. På punkt efter punkt efter punkt.

Bra och dåliga sekvenser för demokratin

Databasen omfattar nästan alla världens länder, och kommer att ligga öppet på nätet i slutet av år 2015.

Själv vill Staffan I Lindberg använda den till att studera vad han kallar ”sekvenser i demokratisering”: i vilken ordning saker händer när en demokrati utvecklas.

– Om vi till exempel vill stödja demokratiutvecklingen i Egypten, ska vi satsa på medierna? Partisystemet? Stärka den juridiska makten? Och när det börjar gå bättre, hur fortsätter vi? Det finns sekvenser som är mer eller mindre gynnsamma för demokratin – vissa kanske rentav leder till sammanbrott, som vi såg i några av de stater som var inblandade i den arabiska våren.

Biologer och matematiker ska hjälpa till

Staffan I Lindberg samarbetar inte bara med samhällsvetare när han analyserar materialet, utan tar hjälp av bland andra en evolutionsbiolog och en matematiker. Kanske kan evolutionära modeller vara till hjälp för att förstå utvecklingen. Kanske går det att använda modeller från ekonomin, om konjunkturväxlingar, och hitta samma mönster i demokratiutveckling.

– Det är ingen som har provat detta förut inom demokratiforskning, så det är ett högriskprojekt. Men det kan också ge hög avkastning.

Staffan I Lindberg är övertygad om att databasen kommer att få praktisk betydelse. Exempelvis kan FN, biståndsorganisationer och internationella organisationer som arbetar med demokratistöd få en fingervisning om vad som verkar fungera och inte innan de gör sina satsningar.

Förvånad över forskningens genomslag

Staffan I Lindberg har en ovanlig bakgrund för att vara professor I början av 90-talet var han en av två inspelningsledare för adventskalendern ”Sunes jul”. Han dubblerade också som chaufför, eftersom Peter Haber som spelade en av huvudrollerna inte hade något körkort.

– Jag fick liksom krypa ihop i bilen så att Haber kunde klättra över mig när han skulle stiga ur medan kameran gick, det var galet…

Men även om Staffan I Lindberg tyckte om att arbeta med film och teater så kände han med tiden att han ville göra något som påverkade världen mer. Han beslöt att läsa statsvetenskap för att därefter ”ge sig ut i världen och jobba”. Först när han börjat studera gick det upp för honom hur mycket forskning faktiskt kan påverka.

– Sedan dess har jag forskat om människors frihet, om demokrati och om saker som begränsar demokratin. Varieties of Democracy kommer att öka vår kunskap mångfalt och ge mycket bättre förutsättningar för att främja demokratier. Så det är lite kronan på verket för mig, kan man säga.

Text Lisa Kirsebom
Bild Magnus Bergström