Projektanslag

Bilder som avslöjar sjukdomarnas innersta

Ny teknik gör det möjligt att avbilda tunna blodkärl, plack och andra förändringar i hjärnan på molekylnivå. Det ger mer kunskap om svåra sjukdomar som cancer, stroke, Alzheimer och Parkinson och kan leda till bättre behandlingar och snabbare diagnoser.

Bioimaging kallas det heta forskningsområdet, och nu skapas Nordens främsta centrum i Lund med stöd från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

De flesta tänker nog på röntgen när bilder av människokroppens innersta kommer på tal, men utvecklingen har inte stått stilla sedan den upptäckten gjordes 1895. Med dagens avancerade metoder kan forskarna i detalj avbilda inte bara skelettet, utan även kroppens inre organ och vävnader, studera deras funktion och titta ända in i cellerna.

Freddy Ståhlberg är professor i magnetresonansfysik vid Lunds universitet och en av eldsjälarna bakom det nya Centret för Bioimaging som nu byggs upp.

– De nya kamerorna gör det möjligt att ställa snabbare och mer korrekta diagnoser i sjukvården, och förbättra behandlingen av exempelvis cancer, stroke och neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer och Parkinson. Och genom centret kan vi gifta ihop helt olika ämnen och skapa gränsöverskridande samarbeten som tillför nya perspektiv till forskningen.

Sammanlagt 18 forskargrupper inom experimentell och klinisk forskning kommer att verka vid det nya centret. Det rör sig om allt från läkare, strålningsfysiker och kemister till tekniker, matematiker, kognitionsvetare och humanister.

– Forskningen är så komplicerad idag och vi måste bli bättre på att samarbeta mellan olika discipliner, understryker Freddy Ståhlberg. Min önskan är att forskarna kan träffas och tala med varandra med var sin kaffekopp i handen över magnetkameran.

Forskningen vid det nya centret utgår från två grundläggande tekniker: magnetkamera (MRI) och positronemissionstomografi (PET). Med magnetkamera kan man ta extremt högupplösta bilder på delar av kroppen, och även studera funktionen i olika organ. Det går till exempel att diagnostisera tumörer, och studera blodflödet genom hjärnan och hjärtat.

– Magnettekniken utvecklas ständigt, bildkvaliteten blir bättre och tack vare donationen från Wallenbergstiftelsen kan vi nu köpa in utrustning som förbättrar så att vi kan se anatomin med större skärpa och studera små blodkärl, plack och förändringar i hjärnan på submillimetern när.

Bilderna av exempelvis plack i hjärnan kan användas för att få fram ny kunskap om neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer, Parkinson och vanlig demens. De kan ge nya svar på frågan om varför sjukdomarna uppstår, och på sikt leda fram till nya läkemedel och säkrare och snabbare diagnoser.

PET-tekniken kompletterar magnetkameran, och är ett verktyg för att studera vad som händer på molekylär nivå i kroppen. Det går till så att man sprutar in en radioaktiv atom som sitter fastklistrad på en biologiskt aktiv molekyl, som till exempel ska uppsöka en cancercell. Den utsända strålningen kan detekteras och mycket små mängder kan mätas. På det sättet kan forskarna mäta olika cellers funktion och bland annat göra cancerbehandlingar mer effektiva.

– I framtiden innebär det att vi kan utveckla skräddarsydda läkemedel där behandlingen är anpassad till varje individuell patient, säger Freddy Ståhlberg.

Genom satsningen i Lund får nu Sverige en chans att hämta in det internationella försprånget. I Europa och USA finns redan flera liknande centrumbildningar, och Lundaforskarna samarbetar också med dessa grupperingar.

– I Sverige ligger vi litet efter när det gäller bioimaging. Men nu är vår förhoppning att Lund ska bli en nationell resurs, och att forskningen här kommer att bli till gagn exempelvis för svårt sjuka cancerpatienter och personer med neurodegenerativa sjukdomar. Vi kommer att kunna snabba på behandlingarna och i förlängningen hitta nya läkemedel, säger Freddy Ståhlberg.

Text Nils Johan Tjärnlund
Bild Magnus Bergström