Villatomten gömde medeltida tegelugn

Arkeologer har funnit en välbevarad medeltida tegelugn i Boo på Värmdö i Stockholms innerskärgård. Sådana fynd är ovanliga i Sverige. Teglet som tillverkades där kan ha använts till uppförandet av kända byggnadsverk som borgen Tre kronor, Storkyrkan och Riddarholmskyrkan.

Platsen är en idyllisk villatomt i Saltsjö-Boo med utsikt över Baggensfjärden. Jan Peder Lamm visar runt. Han är själv uppväxt och bosatt här, och har ända sedan barnsben funderat över vad som doldes under den ekbeväxta kullen på tomten.

– Min far trodde att det var ruinerna av ett hus som brändes av ryssarna 1719. Själv har jag spekulerat i om det skulle kunna handla om ett medeltida försvarstorn, en föregångare till Boo herrgård eller en tegelugn.

Med stöd från bland annat Berit Wallenbergs Stiftelse kunde utgrävningar äntligen inledas 2006. Snart visade det sig att det sista alternativet stämde. Frilagt under jord- och schaktmassor har under några årliga sommarveckor uppenbarats en mycket välbevarad tegelugn med fyra välvda fyrkanaler, en bastant yttermur av tegel och gråsten och uppemot 20 lager stampade golv på arbetsytan utanför ugnen och kanske fem av tegel i dess inre.

Fynd har också gjorts av ”munktegel”, tegelstenar av större dimension än vad som är brukligt i dag. Vissa bär avtryck ur det förflutna. Jan Peder Lamm håller upp en av stenarna i solljuset.

– Se här konturerna av en liten barnfot som har sprungit över den ännu våta leran! Och här borta har vi spår av klövar och tassar från rådjur och hundar.

Sensationellt fynd

C14-analyser visar sensationellt att ugnen anlades redan ca 1250, och därmed är äldre än det första omnämnandet i ett dokument år 1290 av tegeltillverkning i Stockholm. Analyserna visar att ugnen sedan var i drift till början av 1400-talet. Därefter stod den som ruin, förföll och glömdes bort.

– Vi tror att den här ugnen är en av många som har funnits i området. När de var i drift låg vattennivån betydligt högre än i dag, vilket underlättade transporterna av såväl råmaterial som det färdiga teglet, berättar Jan-Åke Ljung, arkeolog vid Riksantikvarieämbetet.

Jakt på föremål

Undersökningen av platsen fortsätter med detaljstudier av murfogar och golvlager. Tanken är även att torva av en yta intill ugnen för att söka efter yttre konstruktioner. Samtidigt görs efterforskningar om vem som kan ha etablerat ugnen. Om den äldsta dateringen till tidigt 1200-tal stämmer skedde anläggandet på kunglig mark som Magnus Ladulås senare donerade till borgaren Tideman Fries. Marken övergick sedan i kyrklig ägo och torde på 1300-talet ha arrenderats av storköpmannen Konrad de Arxö, som kan liknas vid en medeltida grosshandlare.

– Han var bland annat en av huvudleverantörerna av kryddor och vin till begravningen 1328 av Den Heliga Birgittas far, berättar Jan Peder Lamm.