Svenska innovationsföretag söker gärna internationella kontakter

Ett företag som söker ny kunskap för att skapa innovationer, kan välja att rikta blicken utomlands. Svenska företag gör det mycket oftare än bolag i övriga Europa. Med anslag från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse försöker forskare i Lund förstå varför Sverige skiljer ut sig, och se hur företagen använder sina internationella kontakter.

”Global innovation networks” kallar forskarna det – alla de internationella kontakter som ett bolag tar för att samla kunskaper som de behöver till sina innovationer. Det kan handla om formella kontakter som avtalsreglerade samarbeten, eller mycket informella, som att samla information i sociala medier.

Vart tredje år görs en innovationsundersökning bland företag i hela EU. Bland annat får företagen frågor om vilka samarbeten de ingått för att skapa innovationer, och var deras partners finns. Resultaten från år 2010 visade att större företag hade fler samarbeten än mindre, vilket man kunnat vänta sig. Mer förvånande var att länderna skiljde sig ganska mycket åt. Framför allt avvek små och mellanstora företag i Sverige. I de flesta andra länder samarbetade 3–4 procent av företagen i den kategorin med utlandet. I Sverige var siffran 20 procent.

– Det triggade vårt forskningsprojekt. Vi ville veta hur företag använder de här globala nätverken för att skapa innovationer, och vilken sorts kunskap de söker, säger Cristina Chaminade.

Hon är professor vid CIRCLE, Center for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy, vid Lunds universitet och leder projektet om globala innovationsnätverk.

Tre mål för projektet

Siffrorna från den europeiska innovationsundersökningen täckte hela näringslivet, men projektet behövde avgränsas. Cristina Chaminade har arbetat med IT-sektorn i närmare tjugo år och den är mycket internationaliserad, så forskargruppen valde att fokusera där. Man bestämde sig för att undersöka ”nya medier” – vad som nu menas med det…

Cristina Chaminade skrattar lite.

– Ja, det har vi försökt definiera i ett år. Nya medier innefattar bland annat grafisk design, mjukvaruutveckling, dataspel och digital publicering, som elektroniska tidningar och böcker.

Projektet har tre mål. För det första vill forskarna ta reda på hur företagen samlar in kunskap av olika sort. Söker man till exempel teknisk kunskap på ett annat sätt än kulturell kompetens? För det andra ska projektet analysera vad bolagets hemmaregion spelar för roll. Man kan till exempel tänka sig att bolag som har huvudkontor i Kista hittar mer kunskap i närområdet och därför har mindre behov av internationella kontakter än exempelvis bolag i Umeå. Slutligen ska projektet jämföra nya medier i Sverige med andra länder; Norge, Indien och Kina.

Intervjufrågorna det mest utmanande

Totalt är tolv forskare inblandade i projektet, åtta av dem vid CIRCLE, två i Norge, en i indiska Bangalore och en som arbetar både i Lund och i Peking. Bland dem finns såväl ekonomer som IT-ingenjörer, statistiker och ekonomigeografer.

Arbetet bygger främst på intervjuer som görs både med bolag och med regionala aktörer som har betydelse för bolagen – exempelvis politiker, företagarorganisationer och universitet. Svårast är att konstruera frågorna så att alla verkligen svarar på samma sak, och att komma överens om hur forskarna ska sortera och tolka materialet.

– Vi har arbetat i ett och ett halvt år på att utforma själva frågeformulären, och de internationella jämförelserna är den mest utmanande delen. Vi måste vara säkra på att alla i projektet bearbetar data på samma sätt, och det tar mycket tid att bolla allting mellan oss.

Regionalt kan egentligen vara internationellt

Bara en liten del av intervjuerna har hunnit genomföras, men redan har forskarna sett en del överraskande resultat. Det har bland annat visat sig att en global kontakt mycket väl kan vara regional, och tvärtom.

– Om du befinner dig i en region där branschen är stark, kanske internationella företag har kontor på plats. Då kan en lokal kontakt med dem innebära att du i praktiken har kontakt med utlandet. Omvänt händer det att bolagen genom arbete utomlands kommer i kontakt med nya partners från sin egen region, säger Cristina Chaminade.

På lång sikt hoppas hon att forskarnas kunskap ska få betydelse för den regionala näringslivspolitiken. Ofta handlar regionpolitik om hur man ska bära sig åt för att på plats samla all kunskap som är nödvändig för de egna bolagen. Då är det viktigt att förstå hur betydelsefulla företagens internationella kontakter kan vara, och vilka hinder som kan ligga i vägen för internationella samarbeten.

– Kanske borde man inte prata så mycket om att locka kompetens till regionen? Det är tänkbart att det vore bättre att fokusera på att avlägsna hinder, och ge det lokala näringslivet bättre verktyg för att arbeta med partners i utlandet, säger Cristina Chaminade.

Text Lisa Kirsebom
Bild Magnus Bergström