Forskar om människors fåfänga

Massutbildning, statusjakt och omfattande konsumtion är några fenomen som präglar vår tids samhälle. Men det är ett beteende som dövar för stunden och som inte ger någon långsiktig tillfredsställelse. I stället kan det vara en delförklaring till att många människor mår dåligt, menar professor Mats Alvesson

Mats Alvesson är professor i företagsekonomi och doktor i psykologi vid Lunds universitet och utgår i sin forskning från olika föreställningar om utbildning, arbetsliv och konsumtion.

Ett centralt begrepp i Alvessons forskning är grandiositet. Det handlar om en utbredd önskan att framställa tillvaron i en förskönad form. Till exempel skapas nya titlar och yrken får legitimation eller ny auktorisation, utan att det för den skull sker en motsvarande utveckling av bättre och förnyade kunskaper.

– Man vill höja sin status och imagen är i fokus. Man döper om fenomen så att det låter mer tjusigt och elegant, men det handlar i hög grad om yta. Denna samhällsutveckling är något som jag tack vare utnämningen Wallenberg Scholar får möjlighet att studera mer systematiskt, bland annat i fråga om innebörder för chefer.

Tack vare anslaget kan jag agera mer långsiktigt, få mer utlopp för kreativa inslag i forskningen och testa nya hypoteser, som jag annars inte hade haft möjlighet till.

Ytan viktigare än innehållet

Grandiositeten tar sig uttryck på olika sätt, genom en rad ”skyltfönsteraktiviteter”, som Alvesson kallar det. Det kan vara via sociala medier, exempelvis Facebook och Twitter, där man noggrant väljer ut och presenterar vissa delar av sitt liv och söker bekräftelse genom att bli sedd av andra, men också i arbetslivet genom titelinflation, effektsökande powerpoint-presentationer och en fokusering på varumärken och reklam.

– Men det slutar i ett nollsummespel, där ju mer den ena individen framstår som flott och grandios, desto mer framstår den andra i en sämre dager, vilket skapar en ökad statusjakt.

Det finns en glidning inom olika delar av samhället där människor i högre grad ses som kunder i stället för medborgare. Varumärket blir viktigare än innehållet, inte bara inom näringslivet utan även inom politik, förvaltning och skola. Något som också slukar resurser och för med sig stora samhällskostnader, säger Mats Alvesson.

– En viktig förklaring är kapitalismens utveckling. I vår tid har det skapats ett överutbud och det driver fram ett skifte från produktion och kärnverksamhet till försäljning, reklam och förförande budskap.

Övertro på högskolan

Från politiskt håll talas ofta om kunskapssamhället och det ropas efter ökad kompetens inom olika yrken. Högskoleutbildning ses som en viktig framtidsfråga och en självklar lösning på en rad olika samhällsproblem. Studenter ska studera längre och genomgå fler kurser. Men det finns en övertro på massutbildningen, menar Mats Alvesson.

– Man kan inte sätta likhetstecken mellan en stor utbildningsvolym och kompetensutveckling. Folk blir inte per automatik duktigare för att de har gått en formell utbildning. En aktuell amerikansk studie tar upp att 40 procent av högskolestudenterna inte blir mer kvalificerade efter sina studier.

Samhället akademiseras brett. Universitet och högskolor tar in nya utbildningar för att attrahera studenter, som spa-program, måltidsvetenskap och dataspelsutveckling, ämnen som knappast hör hemma på den nivån, enligt Alvesson. Samtidigt har intresset för den klassiska bildningen och krävande studier sjunkit, och i stället uppmuntras elever och studenter till att ha kul och ägna sig åt ämnen som de själva tycker är intressanta.

Räds inte debatten

En rad av Mats Alvessons slutsatser kan uppfattas som kontroversiella, men han räds inte att sticka ut hakan i debattartiklar och opinionsbildande böcker. Bland annat har han kallat högskolan för en AMS-filial. Men deltagandet i debatten är en viktig del av forskarrollen, som han ser det.

– Jag kallar mig inte för expert, och är ödmjuk kring de vetenskapliga osäkerheter som finns. Och visst kan man råka illa ut i massmedier på grund av att budskap förvrängs. Men det är viktigt att bidra publikt och intellektuellt, även utanför ens snäva forskningsområde.

Mats Alvesson ser fram emot att använda anslaget som följer med utnämningen Wallenberg Scholar till flera olika projekt, bland annat vidare studier av grandiositet, utbildningsfrågor, varumärkesutveckling och företagens organisation.

– Det är nyfikenhetsdriven forskning. För mig handlar det vetenskapliga arbetet om att skapa ett mysterium och sedan lösa det. Det speciella är att finna oväntade fenomen och sedan få möjlighet att studera dem, till exempel att följa intressanta processer inom en organisation eller ett företag, säger Mats Alvesson.

 

Text Nils Johan Tjärnlund
Bild: Magnus Bergström