Universitetsbiblioteket i Lund

Anslag: 1 miljon kronor

 

I mer än 160 år har De la Gardieska arkivet i Lund varit svårtillgängligt för forskarna. Nu öppnas dörrarna till arkivskatterna som innehåller allt från kungabrev till kartor och ritningar. Samtidigt räddas de sköra dokumenten från syraangrepp som hotat att förstöra arkivet.

 

Djupt nere i bombsäkra valv under Universitetsbiblioteket i Lund förvaras ett av Sveriges största och intressantaste släktarkiv. De la Gardieska arkivet innehåller cirka 130 hyllmeter handlingar fördelade på fyra århundraden: 1500-talet till 1800-talet. Det luktar jordigt från pergament och åldrande papper.

Per Stobaeus är fil. dr i historia och ansvarig för arbetet med att katalogisera arkivet.

“ Här finns sådant material som man annars bara förväntar sig finna på Riksarkivet i Stockholm.”

- Här finns sådant material som man annars bara förväntar sig finna på Riksarkivet i Stockholm. Släkten De la Gardie kom till Sverige redan på Erik XIV:s tid och därför har det blivit enormt stora samlingar genom århundradena.

Den mest kände medlemmen av släkten var riksmarskalken greve Magnus Gabriel De la Gardie (1622–1686).  Han ledde regeringen under Karl XI:s  omyndighetstid och lät bygga flera slott, bland andra Läckö och Venngarn.  I arkivet finns en hel del handlingar som rör honom.

Men det var en sentida släkting, den vittre militären och politikern Jacob De la Gardie (1768–1842), som i början av 1800-talet samlade arkivet och förde det från godset Sjöö i Uppland till Löberöds slott i Skåne. Där fick han hjälp av den dåvarande studenten Peter Wieselgren att ordna handlingarna i olika kategorier. Wieselgren blev senare en känd nykterhetsförkämpe och domprost i Göteborg. Han fick också grevens förtroende att ge ut delar av handlingarna i sammanlagt 20 volymer, berättar Per Stobaeus.

- Det är därigenom som arkivet blev känt. Men dokumenten publicerades huller om buller och det var inte så pålitligt gjort. Ändå var Wieselgrens insats viktig som en första genomgång och presentation.

Efter grevens död donerades arkivet till Lunds universitet. Handlingarna fraktades nedbäddade i halm på nära 30 vagnar.

- Turligt nog var det uppehåll och torrt väder, säger Björn Dal, som är chef för bibliotekets kulturarvsavdelning.

Arkivet består av flera övergripande avdelningar:  Historiska handlingarna, Släktarkiven, Topografiska handlingarna, Biographica minora, Codices och Pergamentsbrevsamlingen. Men stora delar av detta material har aldrig blivit inventerat eller förtecknat. Sökingångarna har varit begränsade till brisfälliga hand- eller maskinskrivna kortkataloger och register som endast funnits att läsa på plats i biblioteket.

Genom ett statligt så kallat Accessprojekt kunde en första etapp genomföras 2006–2008. Nu bekostar Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse en fortsatt inventering.

- Vi är oerhört tacksamma för den generösa donationen. Det är mycket angeläget att efter 160 år få ordning på arkivet. Dessutom går arbetet snabbt och noggrant, vilket är glädjande, säger Björn Dal.

Per Stobaeus har redan gjort flera spännande fynd i de digra samlingarna, bland annat ett egenhändigt brev av Gustav III nedtecknat samma dag som statskuppen den 17 augusti 1772. Där skriver kungen bland annat att hans enda uppsåt är att ”återställa lugnet i mitt kära fädernesland” bland annat genom ”aristokratiska maktens bortskaffande” och ”den urgamla svenska frihetens upplivande”.

Ett annat fynd är avskriften av ett brev från Den Heliga Birgitta, som enligt Riksarkivets diplomatarium har antagits vara förkommet.

- Men nu kunde jag glädjande nog rapportera till Riksarkivet att brevet finns här, säger Per Stobaeus.

I arkivet finns också mängder av handlingar om slott och gårdar, domstolshandlingar, räkenskaper, teologiska och juridiska handskrifter, kartor, porträttgravyrer och cirka 600 pergamentsbrev med sigill från 1500- och 1600-talen.

Viktigt är också att de sköra dokumenten räddas från förstörelse. Per Stobaeus visar hur gulnade aktomslag från 1800-talet har färgat av sig. Nu byter han till omslag av syrafritt papper och handlingarna placeras i särskilt skyddande arkivboxar.

- Några av godbitarna i arkivet blir också digitaliserade. Dessutom blir förteckningarna successivt tillgängliga på nätet till nytta för forskarna.

Arkivet lockar forskare från många olika discipliner, till exempel historia, etnologi, idéhistoria, språkvetenskap och litteraturvetenskap. Det märks också ett ökat intresse från utlandet.

- Det finns gott om material från Östersjöregionen i arkivet och därför är forskare från Finland, Baltikum och Polen mycket intresserade.

Per Stobaeus är van att läsa gamla handskrifter. I sin avhandling studerade han den kände 1500-talsbiskopen Hans Brask. Nu kan han fortsätta fördjupa sig i svunna tider.

- Visst glömmer jag tid och rum ibland, men det är också nödvändigt att läsa materialet för att få ett grepp om innehållet.

 

Fakta

Lunds Universitet, niversitetsbiblioteket beviljades 2008 1 miljon kronor för vård och tillgängliggörande av De la Gardieska arkivet i Lund.

Projekt

Här presenterar vi projekt som får forskningsbidrag.

Kungl. Vetenskapsakademien beviljades 2008 ett anslag om 11,7 miljoner kronor för projektet "Kemilektorslänken", stöd till kemisk forskning i skarven mellan gymnasium och högskola. Läs mer

 

Inom Stiftelsens program "Lärande och information" har ett anslag om 5 miljoner kronor beviljats Malmö högskola och Lunds universitet för projektet "Matte i dagens tekniska miljö".  Läs mer

 

Lunds Universitet, niversitetsbiblioteket beviljades 2008 1 miljon kronor för vård och tillgängliggörande av De la Gardieska arkivet i Lund.  Läs mer

 

Aktuellt

Här hittar all aktuell information från stiftelsen. Våra pressmeddelanden, kommunikéer, våra beviljade anslag, våra stipendiater och även årsredovningar.  Gå till aktuellt

 

  Skriv ut denna sida