Stöd till svensk humaniora

Anslag: 5 miljoner kronor

 

Humanistlaboratoriet i Lund, Centrum för medeltidsstudier i Stockholm och digitalisering av Kungl. Vetenskapsakademiens handlingar från 1700-talet. Det är exempel på stora humaniorasatsningar finansierade av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse.

 

- Talet om humanioras kris i Sverige är betydligt överdrivet, säger Inge Jonsson, ledamot av Stiftelsens styrelse.

“ Stiftelsens stöd var helt avgörande för att det skulle bli en sådan framgång som nu är fallet.”

Få har en sådan överblick över humanioras ställning i Sverige som Inge Jonsson. Han är en välkänd Swedenborgexpert, professor emeritus i litteraturvetenskap, tidigare rektor vid Stockholms universitet, medlem av flera lärda akademier och samfund och sedan länge ledamot av styrelsen för Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse.

- Det är tyvärr inte alla som känner till Stiftelsen och det arbete som vi uträttar. Under senare år har utdelningskapaciteten ökat påtagligt och betydande anslag har gått till humanistiska vetenskaper, berättar Inge Jonsson.

En av de mer uppmärksammade satsningarna är Humanistlaboratoriet i Lund där Stiftelsen har bidragit med utrustning för 15 miljoner kronor. Där bedrivs forskning om kultur, kommuikation och kognition. Bland annat kan man studera kroppsrörelser som tungans rörelser när man talar och hur ögat arbetar vid läsning av en text. Det är en forskningsverkstad där humanister samarbetar med naturvetare och tekniker.

- Stiftelsens stöd var helt avgörande för att det skulle bli en sådan framgång som nu är fallet, säger Inge Jonsson.

En annan aktuell satsning i mångmiljonklassen hör också hemma i Lund. För ett anslag på 25 miljoner kronor har det gamla antikmuseet kunnat byggas om och förvandlas till ett toppmodernt institut för tvärvetenskaplig forskning, Pufendorf-institutet.

- Det är en verksamhet som vi tror kommer att få en stor betydelse i framtiden.

Under årens lopp har Stiftelsen kunnat ge anslag även till några ovanliga projekt. Ett exempel är en översättning till engelska av Nobelpristagaren Harry Martinsons lyrik och ett annat är filmprojektet "Från Svir till Karelska näset" om det finska fortsättningskriget.

- Det resulterade i två väldigt bra spelfilmer, där den första bygger på Harry Järvs krigsminnen och den andra skildrar det blodiga slaget på Karelska näset 1944. Det är en av de viktigaste drabbningar som även berörde Sverige när Sovjetunionen var på väg att ockupera Finland.

Svenska humanister får ofta kritik för att vara provinsiella och för att de inte publicerar sig internationellt. Men det är en orättvis beskrivning, menar Inge Jonsson.

- Det har åtminstone sedan början av 1900-talet talats om humanioras kris, så det är inget nytt. Kritiken kommer från kulturjournalister, som oftast har en snäv ämneserfarenhet från till exempel litteraturvetenskapen. Men de ser inte språkforskarna, som nästan alltid ger ut publikationer inom sina språk, och de glömmer bort filosoferna, som liksom naturvetare ger ut sina rön i form av artiklar i internationella tidskrifter.

En anledning till att humaniora till och från hamnar i skottgluggen är svårigheten att kontrollera ämnena, påpekar Inge Jonsson.

- Det är inte lika metodiskt klart som naturvetenskapen, och det blir kontroversiellt så fort man kommer in på frågor om smak och värderingar. Men ska man vara rättvis förekommer oklarheter även inom naturvetenskapen. Man kan jämföra med klimatforskningen där många forskare nu uttalar sig fastän de inte verkar ha särskilt mycket på fötterna.

Men i ett avseende stämmer humaniorakrisen, anser Inge Jonsson. Det handlar om humanisternas ovilja till samarbete.

- Det är traditionellt mycket ensamarbete. Många eftersträvar en tillvaro i ”splendid isolation”, när det i stället skulle bli mer fruktbart med samverkan. Självklart ska man inte skapa samarbete för dess egen skull, men det kommer hela tiden belägg för att det är nyttigt att korsbefrukta ämnen.

Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse stöder också sådana nydanande samarbeten. Ett exempel är Centrum för medeltidsstudier vid Stockholms universitet där arkeologer, geologer, historiker, konstvetare,
 naturgeografer och språkforskare bidrar med sina olika perspektiv.

- Det var väldigt roligt att kunna bidra till det centret, för där fanns nästan inga resurser. Ett annat sätt att skapa sådan nyttig samverkan är systemet med forskarskolor.

Nu hoppas Inge Jonsson att Stiftelsens insatser ska bli mer kända.

- Det är tyvärr inte alla som känner till Stiftelsen . Jag brukar tala om att vi finns när jag möter forskare och uppmana dem att lämna in genomtänkta ansökningar. Vi är måna om att bidra till att höja kvaliteten på svensk forskning.

 

Fakta

Totalt har mer än 20 mkr delats ut inom humaniora de senaste fem åren.

Projekt

Här presenterar vi projekt som får forskningsbidrag.

Kungl. Vetenskapsakademien beviljades 2008 ett anslag om 11,7 miljoner kronor för projektet "Kemilektorslänken", stöd till kemisk forskning i skarven mellan gymnasium och högskola. Läs mer

 

Inom Stiftelsens program "Lärande och information" har ett anslag om 5 miljoner kronor beviljats Malmö högskola och Lunds universitet för projektet "Matte i dagens tekniska miljö".  Läs mer

 

Lunds Universitet, niversitetsbiblioteket beviljades 2008 1 miljon kronor för vård och tillgängliggörande av De la Gardieska arkivet i Lund.  Läs mer

 

Aktuellt

Här hittar all aktuell information från stiftelsen. Våra pressmeddelanden, kommunikéer, våra beviljade anslag, våra stipendiater och även årsredovningar.  Gå till aktuellt

 

  Skriv ut denna sida