Lärande och information

Anslag: 5 miljoner kronor

 

Bort med svarta tavlan och gammaldags läroböcker och in med ny teknik som digitala white boards, mobiltelefoner och prisbelönta program som GeoGebra. Nu ömsar den traditionella matematikundervisningen skinn och i ett nytt forskningsprojekt i Skåne undersöks om eleverna lär sig bättre och blir mer intresserade av ämnet.

 

Projektet är ett systerprojekt till amerikanska WGLN (Wallenberg Global Learning Network), som finansieras av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse. Tanken är att höja kvaliteten på undervisningen i matematik genom att stödja lärarnas användning av informations- och kommunikationsteknik, IKT.

“ Vi märker när vi träffar lärare från andra länder i Europa att de och deras elever är mer vana vid att använda datorer och programvaror. Det känns ibland som att vi är de fattiga kusinerna från landet.”

Per Jönsson är professor i tillämpad matematik vid Malmö högskola och projektledare.

- Det finns nu en ny generation programvaror, där gratisprogrammen ibland är bättre än standardprogrammen. Eleverna kan också arbeta med egna bärbara datorer och mobiltelefoner. Men skolan behöver bli bättre på att ta till sig den nya tekniken.

Det finns ett skriande behov, menar Malin Kristersson, matematiklärare vid Katedralskolan i Lund.

- Vi märker när vi träffar lärare från andra länder i Europa att de och deras elever är mer vana vid att använda datorer och programvaror. Det känns ibland som att vi är de fattiga kusinerna från landet.

Projektet är ett samarbete mellan tre gymnasier, Spyken, Katedralskolan och Polhemsskolan i Lund, och två grundskolor, Byskolan i Södra Sandby och Svaleboskolan i Veberöd samt forskare vid Malmö högskola och Lunds universitet. Huvudfrågan är att undersöka hur lärandet i matematik och attityder till ämnet kommer att förändras genom användningen av IKT. Den nya tekniken kan underlätta betydligt, tror Malin Kristersson.

- Vår idé är att eleverna själva ska komma fram till de matematiska sanningarna. Det är inte så lätt, men vi tror att det är enklare med hjälp av datorprogrammen.

Samma tanke präglar undervisningen på gymnasieskolan Spyken där eleverna får lära sig ett undersökande arbetssätt, förklarar läraren Ing-Marie Gustafsson.

- Det innebär att vi inte presenterar teorin först, utan eleverna får komma fram till en regel genom att använda datorprogram. Det kan vara symbolhanterande program, där datorn löser uppgifterna men eleverna lär sig hitta mönster.

På Spyken har alla elever i årskurs 1 tillgång till bärbara datorer och kan söka information via internet och använda de nya, avancerade programvarorna. Det populära programmet GeoGebra har ett intuitivt och lättillgängligt gränssnitt där man kan hantera geometri, algebra och analys. Programmet är gratis och finns nu översatt till mer än ett 50-tal språk.

Thomas Lingefjärd är docent i matematikdidaktik och forskar om matematiskt tänkande vid Göteborgs universitet där han också undervisar blivande lärare. Han ser mycket positivt på den tekniska utvecklingen.

- Fria programvaror besjälas av en särskild omsorg om utbildningssystemet och drar till sig frivilliga krafter från många håll. Ska man ta fram en kommersiell produkt går det inte lika snabbt och lätt. Dessutom finns en Wikipedia-tanke: uppstår fel i datorprogrammet sker en sorts självreglering.

Den nya tekniken gör det också möjligt att lägga mer vikt på resonemang och diskussioner om matematik, något som nästan har försvunnit i de svenska klassrummen. Matematiken blir mer verklighetsanpassad, menar Thomas Lingefjärd.

- Traditionellt får man ett antal uppgifter som är inramade så att de alltid går att lösa. Men i livet finns problem som bara delvis går att lösa. Eleverna tränar sig inte i den processen, och många slår ifrån sig av tristess. Men när vi har datorverktyg som gör själva beräkningarna kan eleverna engagera sig i en djupare förståelse av problemlösningen.

Huvudfrågan blir att undersöka hur lärande i matematik och attityderna till ämnet kommer att förändras genom användningen av IKT. Ett övergripande mål är att ta fram ett empiriskt material som kan visa på effekterna av elevernas lärande.

- Det är något nytt vi ger oss i kast med genom att ta fram bedömningsmetoder för IKT. Det är inte självklart hur man bedömer ett undersökande arbetssätt med dator, säger Per Jönsson.

En viktig del av projektet handlar också om hur materialet och erfarenheten kan spridas till andra. Ett sätt blir att skapa en webbportal via Nationellt Center för Matematikutbildning.

Det mest spännande med projektet är att vi kan visa att matematik är experimenterande och lustfylld. Det är fantastiskt att se upptäckarglädjen hos barn i 6 - 7-årsåldern när de blir introducerade för matematik på interaktiva skrivtavlor och små datorer. De har en väldig nyfikenhet i den åldern som försvinner när de blir äldre. Det vill vi förändra – för matematik är ju det allra roligaste som finns, säger Per Jönsson.

 

Fakta

Inom Stiftelsens program "Lärande och information" har ett anslag om 5 miljoner kronor beviljats Malmö högskola och Lunds universitet för projektet "Matte i dagens tekniska miljö".

Projekt

Här presenterar vi projekt som får forskningsbidrag.

Kungl. Vetenskapsakademien beviljades 2008 ett anslag om 11,7 miljoner kronor för projektet "Kemilektorslänken", stöd till kemisk forskning i skarven mellan gymnasium och högskola. Läs mer

 

Inom Stiftelsens program "Lärande och information" har ett anslag om 5 miljoner kronor beviljats Malmö högskola och Lunds universitet för projektet "Matte i dagens tekniska miljö".  Läs mer

 

Lunds Universitet, niversitetsbiblioteket beviljades 2008 1 miljon kronor för vård och tillgängliggörande av De la Gardieska arkivet i Lund.  Läs mer

 

Aktuellt

Här hittar all aktuell information från stiftelsen. Våra pressmeddelanden, kommunikéer, våra beviljade anslag, våra stipendiater och även årsredovningar.  Gå till aktuellt

 

  Skriv ut denna sida