Högmedeltida fiktionsteori

Anslag: 5 miljoner kronor

 

Efter kristnandet av det romerska riket på 300- och 400-talen tog kyrkofäderna avstånd från fiktionslitteraturen, som ansågs lögnaktig och kontroversiell. Först många hundra år senare gjorde fiktionen comeback i den högmedeltida kulturen. Nu ska ett nytt litteraturvetenskapligt projekt sprida ljus över orsakerna.

 

Att fiktion är brännbart går som en röd tråd genom historien, säger Anders Cullhed, som är professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och leder det nya forskningsprojektet. Han tar som ett modernt exempel kontroversen kring den brittisk-indiske författaren Salman Rushdie, som 1988 råkade ut för en fatwa från Irans religiöse ledare.

“ Som humanister är vi inte vana vid så stora anslag och möjligheten att skapa internationella forskningsprojekt.”

- En roman försatte en värld i svall, en akademi i gungning och en stackars författare fick leva med livvakter. Det var då jag verkligen fick upp ögonen för hur känsligt det är med fiktion, i synnerhet i förhållande till renlärig religion.

Men idén till det nya projektet föddes inte där, utan ur studier av det senantika Europa. I sin bok Kreousas skugga, en tegelsten på över 800 sidor, har Anders Cullhed skildrat hur den nya kristna religionen på 300-talet förde med sig en ny syn på fiktion som farlig.

- Tidigare under antiken hade det funnits en intressant gråzon mellan sanning och lögn. Man talade om fiktionen som det sannolika eller det troliga.

Men successivt kom fiktion att i stället ses som strunt, omoral och rena lögner. En centralfigur för den nya synen var kyrkofadern Augustinus (354–430). Han växte upp med en fot i vardera kulturen: fadern var hedning och modern kristen. Han kom att bli en hetlevrad kritiker med uppfattningen att fiktionen endast var ett sätt att förleda läsaren och ifrågasätta den rätta läran.

En viktig orsak är den maktkamp som pågick mellan det klassiska arvet och den nya kristna ordningen. Den förste kristne romerske kejsaren Konstantin var bara en generation äldre än Augustinus. Det var därför en tidpunkt då kyrkan var pressad att legitimera sin världssyn och rensa ut avvikande synsätt.

- Den väg som Augustinus beträder här, kritikens och skepsisens väg, löper sedan som en röd tråd genom den medeltida kulturen, säger Anders Cullhed.

Mycket riktigt brukar också ett stort hål på nästan 1 000 år gapa ekande svart och tomt i litteraturhistoriska handböcker, det vill säga perioden mellan senantikens Augustinus och högmedeltidens riddarromaner och trubadurer. Nu ska Anders Cullhed och tre kollegor studera orsakerna till att fiktionen började återta mark ungefär från 1000-talet.

- Äldre forskning tänkte sig att det berodde på olika återupptäckter, att man började hitta tillbaka till de antika skrifterna och att poeten Ovidius blev ett stort namn. Vad vi vill titta på är andra omständigheter där vi tror att retoriken har haft en stor betydelse.

Att retoriken förmodligen spelade en viktig roll förklarar Anders Cullhed med att den tillåter större frihet.

- I retoriken finns en sorts inbyggd tolerans för fiktion. Nu vill vi urskilja sådana faktorer i den medeltida kulturen, i synnerhet i den medeltida retoriken och skriftkulturen.

Det sker genom att studera ett tvärsnitt av fyra olika genrer inom litteraturen: epik, fabler, lyrik och brevskrivning. Anders Cullhed ska själv ägna sig åt den allegoriske epikern Dante Alighieri från Florens, medan Anders Hallengren ska studera Francesco Petrarca som lyriker. I projektet ingår också två danska forskare, Brian Möller Jensen, som forskar om fabeldiktningen, och Marianne Pade, som analyserar Petrarca som brevskrivare. Sådan genreöverskridande forskning har tidigare inte gjorts systematiskt.

En viktig del av källskrifterna finns på arkiv i Italien, särskilt i Vatikanbiblioteket och i samlingar i Florens. Men en del av källorna finns också utgivna i faksimil och som vetenskapliga utgåvor och kan därför studeras var som helst.

- Som humanister är vi inte vana vid så stora anslag och möjligheten att skapa internationella forskningsprojekt. Därför är vi mycket tacksamma för donationen från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse. Det kommer att bli stimulerande år med regelbundna möten i forskargruppen. När projektet avslutas kommer resultaten att presenteras i fyra böcker och vid ett vetenskapligt symposium, säger Anders Cullhed.

 

Fakta

Stockholms universitet, institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria beviljades 2009 ett anslag om 5 miljoner kronor för projektet "Fiction and figuration. Studies in high and later medieval literature".

Projekt

Här presenterar vi projekt som får forskningsbidrag.

Kungl. Vetenskapsakademien beviljades 2008 ett anslag om 11,7 miljoner kronor för projektet "Kemilektorslänken", stöd till kemisk forskning i skarven mellan gymnasium och högskola. Läs mer

 

Inom Stiftelsens program "Lärande och information" har ett anslag om 5 miljoner kronor beviljats Malmö högskola och Lunds universitet för projektet "Matte i dagens tekniska miljö".  Läs mer

 

Lunds Universitet, niversitetsbiblioteket beviljades 2008 1 miljon kronor för vård och tillgängliggörande av De la Gardieska arkivet i Lund.  Läs mer

 

Aktuellt

Här hittar all aktuell information från stiftelsen. Våra pressmeddelanden, kommunikéer, våra beviljade anslag, våra stipendiater och även årsredovningar.  Gå till aktuellt

 

  Skriv ut denna sida