Forskning om hörselns gåtor

Anslag 3,9 miljoner

 

Hörselns funktion är fortfarande ett grundläggande mysterium trots många decenniers forskning. Med hjälp av nya, avancerade mikroskop ska forskare vid Karolinska Institutet sprida ljus över örats innersta egenskaper.

 

Det händer att vi ”spetsar öronen” när någonting blir extra intressant, eller ”slår dövörat till” om vi inte vill lyssna. Men oftast tänker vi inte på hörandet, och framför allt inte på vad det är som gör att vi faktiskt kan höra.

 

“ – En tanke är att man i framtiden kan använda stamceller för att kunna nyskapa hörselcellsliknande celler, säger Mats Ulfendahl.”

Men inom forskningen är hörselns gåtor inte bortglömda. Vid Centrum för Hörsel- och Kommunikationsforskning vid Karolinska Institutet i Solna bedrivs världsledande forskning om örat och dess funktion.

 

Örats konstruktion är kartlagd i detalj och forskarna vet det mesta om hörselorganets olika delar. Nu pågår jakten som ska ge svar även på hur hörseln fungerar, och forskarna tar nanotekniken till hjälp.

Innerörat är svåråtkomligt, och det krävs ytterst avancerade instrument för att man ska kunna studera dess mekanismer. En donation från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse har gjort det möjligt att bygga upp en utrustning som är unik i sitt slag, berättar Mats Ulfendahl, som är professor i experimentell audiologi och otologi och chef för Centrum för Hörseloch Kommunikationsforskning.

–Det blir en fantastisk inkörsport för vår fortsatta forskning och betyder mycket för vår internationella konkurrenskraft.

Med den nya utrustningen kan man visualisera hur hörselcellerna arbetar inne i örat. När ljud träffar örat bildas vibrationer inne i hörselorganet. Därinne finns celler, de så kallade yttre hårcellerna, som fungerar som en naturlig förstärkare och gör så att vibrationerna blir upp till tusen gånger starkare.

Det var på 1980-talet som man upptäckte att hörselcellerna faktiskt utvecklar rörelser när de stimuleras med ljud, en muskellik effekt. Och på 1990-talet upptäcktes ett protein i cellväggen som man tror styr de unika rörelserna. Men riktigt hur det fungerar i detalj, och var den naturliga förstärkaren sitter, i cellkroppen eller i sinneshåren, är fortfarande okänt.

– Det finns två läger i forskningen och det brukar leda till heta debatter, säger Mats Ulfendahl.

 

Mats Ulfendahl och hans kollega Anders Fridberger visar det nya systemet. Det bygger på en kombination av två olika instrument. Det ena är en laserinterferometer. Med det kan man mäta de allra minsta vibrationerna i innerörat. Forskaren projicerar en laserstråle mot en reflekterande yta, och när ytan rör sig får den utgående strålen andra optiska egenskaper jämfört med den infallande strålen.

– Rent konkret ändras färgerna. Om man sänder in en röd laserstråle så blir det reflekterande ljuset litet blåare. Skillnaden är inte synlig för ögat, men den kan mätas, säger Anders Fridberger.

 

Laserinterferometern mäter med en enorm känslighet och frekvensupplösning, men nackdelen är att man bara får värden för enskilda punkter. Det går inte att se hur delarna rör sig i förhållande till varandra. Därför har laserinterferometern byggts ihop med ett konfokalmikroskop.

– Vi vill också se bilder, och genom mikroskopet kan vi som i en film studera vad som händer i hörselorganet när vi stimulerar det med ljud.

Förhoppningen är att kartläggningen av hörandet ska kunna ge oss nya behandlingsmetoder mot hörselskador i framtiden. I dag finns bra hörapparater, som ersätter förstärkningsfunktionen hos de skadade hörselcellerna. Men det finns ingen behandling som kan reparera själva hörselorganet.

– En tanke är att man i framtiden kan använda stamceller för att kunna nyskapa hörselcellsliknande celler. Men det mest hoppingivande är genterapi där man inför en gen som är nödvändig för utveckling av hörselceller, och på så sätt kan man stimulera de kvarvarande cellerna att utvecklas till hörselceller, säger Mats Ulfendahl.

 

Mats Ulfendahl och
Anders Fridberger

 

Fakta

Centrum för Hörseloch Kommunikationsforskning vid Karolinska Institutet har beviljats anslag om 1, 1 mkr, under åren 2003-2008 har anslag om totalt 3,9 miljoner kronor beviljats till utrustning.

Projekt

Här presenterar vi projekt som får forskningsbidrag.

Kungl. Vetenskapsakademien beviljades 2008 ett anslag om 11,7 miljoner kronor för projektet "Kemilektorslänken", stöd till kemisk forskning i skarven mellan gymnasium och högskola. Läs mer

 

Inom Stiftelsens program "Lärande och information" har ett anslag om 5 miljoner kronor beviljats Malmö högskola och Lunds universitet för projektet "Matte i dagens tekniska miljö".  Läs mer

 

Lunds Universitet, niversitetsbiblioteket beviljades 2008 1 miljon kronor för vård och tillgängliggörande av De la Gardieska arkivet i Lund.  Läs mer

 

Aktuellt

Här hittar all aktuell information från stiftelsen. Våra pressmeddelanden, kommunikéer, våra beviljade anslag, våra stipendiater och även årsredovningar.  Gå till aktuellt

 

  Skriv ut denna sida