Engelskt recept skall rädda rapphönsen

Anslag 3,4 miljoner

 

Den brunspräckliga rapphönan är en klassisk jordbruksfågel som har funnits i Sverige i flera hundra år. Men nu håller arten på att dö ut. Orsaken är det förändrade jordbrukslandskapet. Nu ska ekologer vid Lunds universitet i fältexperiment studera åtgärder som kan leda till att rapphönan trivs igen. Det kan också innebära räddningen för andra hotade djur och växter.

 

Höstens palett färgar de skånska jordbruksbygderna utanför Lund. Fälten böljar i gyllene dova toner av brunt och gult. Det är här i åkermarken som rapphönsen trivs, och för ett otränat öga är det inte lätt att få syn på dem. Fåglarna söker gärna skydd i högt gräs, snår och buskage, och med sina bruna och grå fjäderdräkter blir de nästan ett med det omgivande landskapet.

Men även för en inbiten fågelskådare blir rapphönsen en allt ovanligare syn. Orsaken är det moderna, intensiva jordbruket som förstört många av livsbetingelserna för rapphöns på den svenska landsbygden. Och det drabbar också flera andra arter, säger Henrik Smith, som är professor i zooekologi vid Lunds universitet.

– Statistik över en längre tid visar på en minskning av rapphöns och flera andra jordbruksrelaterade fågelarter i Sverige med 50 procent. Det är en dramatisk förändring.

Det är välkända fågelarter som nu minskar i antal. Sånglärkan, gulsparven, hämplingen, kornsparven, staren och till och med gråsparven riskerar att försvinna. De trivs i ett varierat landskap med stengärdsgårdar, åkerholmar, spannmålsfält, diken, häckar och betesmarker. Men alltmer har den vegetationen fått ge vika för kolossala åkrar där det är lätt att köra stora, moderna maskiner.

Kanske går det att kombinera det moderna jordbruket med relativt enkla insatser som skapar nya förutsättningar för de hotade jordbruksfåglarna. Med stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse ska doktoranden Annelie Jönsson göra fältexperiment på fyra platser i Skåne för att ta reda på vilka insatser som kan främja mångfalden.

– Det är ett unikt projekt där vi manipulerar landskapet för att på ett strikt vetenskapligt vis utvärdera om det går att påverka tillväxten för rapphönsen och andra fåglar, säger Henrik Smith.

“ – Det är ett unikt projekt där vi manipulerar landskapet för att på ett strikt vetenskapligt vis utvärdera om det går att påverka tillväxten för rapphönsen och andra fåglar, säger Henrik Smith.”

Inspirationen kommer från ett forskningsprojekt lett av The Game & Wildlife Conservation Trust i England. Där har man i drygt 30 års tid studerat rapphönans och andra vilda fåglars livsmiljöer, och utvecklat ett förvaltningskoncept som visar att det går att vända den negativa trenden.

Generellt sett behöver rapphönan tre olika habitat, berättar Annelie Jönsson.

– Under häckningsperioden på våren då den bygger bo och lägger sina ägg är det viktigt med tuviga gräsremsor och gammalt högt gräs som fått stå kvar. När kycklingarna har kläckts är det bra med tillgång till mycket insekter och obesprutad gröda. Och på vintern behövs skydd i form av häckar, stengärden, sly och buskage.

Tanken med åtgärderna är att de ska vara enkla och inte hindra det rationella jordbruket.

 

– Poängen är att bönderna fortfarande ska kunna utnyttja sin jord och till och med dra fördelar av förändringen. De får en jaktbar resurs på sin gård, och en större biologisk mångfald kan stödja pollinatörer som kan ge större skördar, säger Annelie Jönsson.

 

Dessutom finns en annan stor vinst, hoppas Henrik Smith.

– Rapphönan kan bli en motor för att göra landskapet mer varierat så att även andra djur och växter trivs, en symbol för förändring. Och resultaten kan ligga till grund för hur miljöstöd till jordbruket kan utformas på ett bättre sätt, säger Henrik Smith.

 

Henrik Smith och
Annelie Jönsson

 

Fakta

Lunds universitet, Ekologiska Institutionen/ Zooekologiska avdelningen har under 2008 beviljats ett anslag om 3,4 miljoner kronor till projektet ”Effects of wildlife conservation efforts on a declining farmland bird, the grey partridge, and farmland biodiversity”.

Projekt

Här presenterar vi projekt som får forskningsbidrag.

Kungl. Vetenskapsakademien beviljades 2008 ett anslag om 11,7 miljoner kronor för projektet "Kemilektorslänken", stöd till kemisk forskning i skarven mellan gymnasium och högskola. Läs mer

 

Inom Stiftelsens program "Lärande och information" har ett anslag om 5 miljoner kronor beviljats Malmö högskola och Lunds universitet för projektet "Matte i dagens tekniska miljö".  Läs mer

 

Lunds Universitet, niversitetsbiblioteket beviljades 2008 1 miljon kronor för vård och tillgängliggörande av De la Gardieska arkivet i Lund.  Läs mer

 

Aktuellt

Här hittar all aktuell information från stiftelsen. Våra pressmeddelanden, kommunikéer, våra beviljade anslag, våra stipendiater och även årsredovningar.  Gå till aktuellt

 

  Skriv ut denna sida