Små barn ska lära oss om språkets gåta

Fortfarande är det en gåta hur små barn utvecklar sin språkförmåga. En del har menat att människan föds med en särskild språkmodul. Andra forskare pekar på att det i stället rör sig om en komplex lärandeprocess. Nu ska forskare vid Stockholms universitet i tre år följa språkutvecklingen hos ett hundratal barn för att skapa en datorsimulerad modell av språkutvecklingen i tidig ålder.

I källarkorridorerna i lingvisternas blå hus vid Frescati pågår full aktivitet. Ett av rummen i språklaboratoriet håller på att få en ny, mysig inredning. Sköna kuddar, gosedjur och andra leksaker bidrar till ett ombonat rum där föräldrar och barn ska studeras kontinuerligt i tre år.

– Det är i mötet mellan just föräldrar och barn som språkförmågan uppstår, men hur det går till i detalj vet vi inte, säger Tove Gerholm, biträdande lektor och språkvetare.

– Tidigare har vi tittat mycket på själva taluppfattningen och talutvecklingen, som hur barn uppfattar och producerar ljud, hur de tolkar tal och hur föräldrar pratar med barn jämfört med till andra vuxna. Men nu kombinerar vi dessa aspekter med andra delar som är viktiga för språkutvecklingen.

Tanken är att skapa en bättre helhetsbild av hur föräldrar och barn kommunicerar med varandra. Det gäller blickbeteendet, beröring och hur man bär sig åt för att fånga barnets uppmärksamhet, bland annat med gester och olika tonfall.

I början försöker föräldern följa barnet med ögonkontakt på nära avstånd anpassat till barnets synförmåga. Många håller intuitivt barnet nära och använder ett barnriktat tal, ett annat tonfall som liknar den lilla gulliga röst vi även använder när vi pratar med husdjur.

– Andra knep som föräldrar använder är att ofta upprepa ord och betona vissa betydelsebärande ord, som att säga ”lampa, lampa, ser du lampan” och att själv både titta och peka på det föremål som barnet ska fästa sin uppmärksamhet på. Om den interaktionen saknas så kan det få negativa konsekvenser, säger Tove Gerholm.

– Det finns studier på deprimerade mödrar med sina barn. Där uppstår en viss fördröjning i språkutvecklingen. Barnen behöver en positiv kontakt och intresse från den som vårdar dem. Men det är viktigt att komma ihåg att språkutvecklingen kan se olika ut för olika barn. Det är först vid fyra års ålder man börjar titta på avvikelser, och eventuellt rekommenderar familjen att gå till en logoped. Barn har olika sätt att lära sig och vi vet fortfarande mycket litet om vad det beror på.

Kamera på huvudet spelar in föräldrar och barn

Olika forskningstekniker ska användas i projektet. I det nya laboratoriet riggas videokameror och mikrofoner för att spela in kommunikationen mellan barn och föräldrar. Forskarna vill också försöka att med hjälp av en keps eller mössa fästa mycket små kameror på barnets och den vuxnes pannor. Då kan man få en bättre uppfattning om blickriktningar, men också få en bild av vad som händer i rummet ur barnets perspektiv.

I ett annat experiment används eye tracker, ögonrörelsemätare, för att följa barn och förälder vid varsin skärm. Man kan lägga in fördröjningar i utsändningen för att se hur mamman eller pappan reagerar på olika känslouttryck, och hur bebisen förstår att det inte finns kontakt. Samtidigt kan man också med EEG avläsa den elektroniska aktiviteten i hjärnan.

Forskarna är också intresserade av melodin och prosodin i språket, berättar Lisa Gustavsson, postdoktor i fonetik:

– Då använder vi ett ”hitte på-språk” som vi kallar svensiska och roterat tal. Svensiska är uppbyggt av svenska språkets fonotaktiska regler utan att bära betydelse, till exempel ”Dav ysar dor blina kunnen”. Roterat tal baseras på att vi tar talmaterial och vänder upp och ner det på i frekvensbandet. Vi behåller melodin, men det låter som att en utomjording talar. Oftast tycker vuxna att det låter konstigt, medan barnen är mer öppna. Fördelen är att orden påminner om svenska, men inte existerar i verkligheten, och det underlättar för oss att analysera om barnen verkligen har berikat sitt ordförråd efter att de har varit i språklaboratoriet.

Datorsimulerad språkutveckling
Förfrågan om att delta i studien sänds ut till ett tusental familjer i Stockholmstrakten, och förhoppningen är att ett hundratal ska medverka i studien. Barnen ska följas från tre månaders ålder till tre års ålder.

I sista ledet kommer de olika färdiganalyserade och renodlade komponenterna från barnens språkutveckling att undersökas med hjälp av datorsimuleringar. Tanken är att testa hur långt man kan beskriva de första stegen mot en språkinlärning genom att utnyttja resultaten från projektet. Om en robot i framtiden kan lära sig att tala skulle det definitivt kunna slå hål på den forskningsteori som hävdar att människan föds med en särskild språkmodul, menar Tove Gerholm.

– Datorsimuleringar och robotsystem kommer nu på bred front som en metod just för att studera olika typer av inlärning hos människan. Det kan förstås leda till intelligentare system som bättre kan interagera med människor, men framför allt möjliggör datorsimuleringar att man systematiskt kan undersöka de viktiga komponenter som krävs för att lära sig till exempel språk.

Text Nils Johan Tjärnlund
Bild Magnus Bergström