Skolan måste utnyttja elevernas kreativitet

Det går lätt att teckna en dyster bild av svensk skola med bränder, trasiga datorer och skolkande elever. Men det går att skapa en kreativ skolmiljö som engagerar dagens unga, visar Rektorsakademiens projekt. Det är en nödvändighet om Sverige ska kunna hålla jämna steg med omvärlden.

Traditionellt har rektorn rekryterats direkt bland lärarna och saknat särskild utbildning inom ledarskap. Rektorsakademien föddes 2004 med syftet att förstärka rektorernas kompetens, stimulera till mer visionära och engagerade ledare och utveckla samarbetet mellan skola och näringsliv, berättar Caj Malmros, en av grundarna.

– Rektorn har en oerhört viktig roll i skolan, men då fanns fortfarande ingen statlig rektorsutbildning som var obligatorisk. Nu har kraven skärpts, och från vår sida har vi gått över till att alltmer belysa innehållet i utbildningen och vad som kan göras för att främja mer av nytänkande inom ledarskap och pedagogik i skolan.

Skolledare och företagare

Under kort tid har Rektorsakademien byggt upp ett stort nätverk med mer än 9 000 medlemmar över hela landet. Regelbundet ordnas nätverksträffar med inbjudna framstående föreläsare. Man kan utbyta idéer och erfarenheter och få nyheter från skolvärlden. I ett särskilt projekt, ”Framtidsbyggarna”, kopplas en skolledare ihop med en företagare under ett år.

– De får agera mentorer och lär sig om ledarskap av varandra. Det är mycket fruktsamt för rektorer som vill utvecklas och för näringslivsfolk som vill bli bättre på att förstå hur dagens ungdomar tänker, säger Caj Malmros.

Utnyttja kreativiteten

Skolan måste följa med i den snabba samhällsutvecklingen är tesen. Enbart utantillkunskap räcker inte långt i den globala konkurrensen. Det sprutar fram ingenjörer i Kina och Indien, påpekar Caj Malmros. Men Sverige har en styrka som skolan kan utnyttja.

– Svenska elever är mycket mer kreativa och ifrågasättande än på de flesta andra håll i världen. Utmaningen för skolan är att eleverna ska få utlopp för sin kreativitet och att de ska tycka att det är relevant att vara där.

Entreprenörskap

Det gäller bland annat att i skolan utveckla sådant som samhället behöver. Entreprenörskap är ett exempel, något som nästan varit tabu tidigare. Genom samarbete med det lokala näringslivet kan eleverna lära sig vad det innebär att vara företagare och hur man kan utveckla en affärsidé.

– En drömpartner är ICA som ju finns på nästan varje ort och där den lokala handlaren oftast är en äkta entreprenör ut i fingerspetsarna. Ofta är de heller inte särskilt torrt akademiska utan vill visa upp sitt kunnande och kan bidra mycket till barnens lärande.

Omfamna tekniken

Ny teknik är ett annat viktigt område. Eleverna måste ha tillgång till varsin dator och klassrummet får inte bli en tidsmaskin där klockan vrids tillbaka 20 år.

– En tidigare kommunikationsminister såg internet som en modefluga. Men vi måste dra nytta av modern teknik i stället för att se den som ett hot. Mobiltelefoner, iPad och datorer är ungarnas vardag, och det måste gälla även i skolan, betonar Caj Malmros