På språkjakt i Amazonas regnskogar

Forskare vid Lunds universitet bygger upp en unik språkdatabas över minoritetsspråk och mindre kända språk. Fältarbetet sker bland annat i Brasilien, Mongoliet och Taiwan. Många av språken har aldrig tidigare varit vetenskapligt beskrivna och syftet är att kartlägga språklig mångfald och hur språk förändras när de sprids geografiskt.

Intresset riktas främst mot hotade språk, mindre kända språk och minoritetsspråk. Ofta sammanfaller dessa språk i en och samma kategori, berättar Gerd Carling, som är historisk lingvist vid Lunds universitet.

– Det kan röra sig om utdöende språk som talas av bara några få äldre individer, men också om språk som utsätts för diskriminering av exempelvis politiska skäl. Vi samlar in ett standardiserat ordförråd på cirka femhundra ord, till exempel vardagliga ord som beskriver kroppen, tidsindelning och bostaden. Dessutom för vi in uppgifter om den grammatiska strukturen och uttalet.

En av de utvalda regionerna är Amazonas i Brasilien. I regnskogarnas samhällen florerar sannolikt mellan 200 och 300 språk. Antropologen Vera da Silva Sinha har i mer än 15 år rest runt i området och träffat elever och lärare i mindre byskolor. De flesta talar flera språk, och vissa av språken har aldrig tidigare tecknats ned.

– Majoriteten kan portugisiska, som är Brasiliens officiella språk, men därutöver talar man också flera lokala språk. Det kan talas så många som 25 olika språk i ett och samma klassrum.

Barnen hjälper till med forskningen genom att fylla i formulär som delas ut. De som inte kan skriva får ofta hjälp av en kamrat. Även lärarna bistår med information.

– I vissa delar av Amazonas får man inte gifta sig med en person som talar samma språk som en själv. Det kan ha varit ett sätt att förhindra inavel. Men syftet är också ett annat. Ju fler språk man behärskar, desto större makt och inflytande får man, säger Vera da Silva Sinha.

Språkdata matchas mot geografin

Den stora mängden data matas in i en databas, LUNDIC, och matchas mot geografiska kartor. På det sättet kan man börja analysera hur språken har levt kvar eller förändrats. Vissa språkliga noder följer urgamla handelsvägar via bortglömda städer och samhällen under tusentals år. Mönstren kan även jämföras med arkeologiska data. En bild växer fram av hur språken har lagt grunden för utveckling av civilisationer, och för uppkomsten av handel, städer och kultur.

Gerd Carling är påtagligt entusiastisk över den nya tekniken.

– Den stora vinsten är att vi gör helt nya observationer av mönster, som tidigare aldrig har varit möjligt. Vi kan se hur geografin avgör språklig mångfald i högre grad än vi någonsin hade förväntat oss. Vi kan också börja förstå varför språk förändras och i vilken riktning de utvecklas. Dessutom kan man använda språkutvecklingen för att förstå historiska händelser, särskilt i de områden där det saknas skriftliga källor.

Forskning på nygammalt sätt

Under många decennier har den lingvistiska forskningen varit teoridriven och forskare har oftast nöjt sig med att studera ett enda språk och skapa en helhetsbild av den kulturen, och ignorerat de andra hundratals språken i samma region. Och på vissa håll inom det akademiska fältet kommer kritik mot att Lundaforskarna skrapar på ytan när man bara samlar in några hundra ord. Men synsättet håller på att förändras, understryker Gerd Carling.

– Vi gör forskning på ett nygammalt sätt. Precis som 1800-talets vetenskapsmän skrapar vi på ytan genom att samla in olika pusselbitar som var för sig saknar betydelse. Skillnaden är att vi nu har tillgång till ny teknik som gör det möjligt att skapa en helhetsförståelse utifrån alla empiriska data.

I databasen kombineras geografisk information med lingvistikens traditionella trädmodell, där man kan följa språklig utveckling från rötterna via förgreningar och ända ut till bladen. Det blir som att plantera träden på kartan och se hur grenverk griper tag i varandra där språken möts. Ett nytt sätt att åskådliggöra relationer mellan språken.

– Vi kan använda samma tillvägagångssätt på olika platser. Själv samlar jag in information om olika språkfamiljer inom romani chib, och en annan forskare i gruppen, Arthur Holmer, samlar in data från de många mindre språken i Taiwan, berättar Gerd Carling.

Vitaliserar hotade språk

Forskarna försöker i så hög grad som möjligt dela med sig av resultaten till de små byarna, exempelvis i Amazonas, berättar Vera da Silva Sinha.

– Vi ger tillbaka allt material till skolorna och eleverna lär sig även själva att samla in kompletterande data. Det blir ett sätt för dem att vitalisera sitt eget språk och sin kulturella identitet. De 25 språken i ett klassrum trycks i en bok och självklart tycker de att det är spännande att för första gången hålla en bok på sitt eget språk i handen.

Databasen LUNDIC görs också tillgänglig på internet. I framtiden kommer man att kunna lägga till olika historiska, etnografiska och experimentella data och matcha mot de lingvistiska grunduppgifterna.

– Redan nu kan vi skönja att områden med biologisk mångfald ofta hänger ihop även med språklig mångfald. Kanske kan vi se om de mekanismer som har betydelse för spridning av olika arter också gäller för spridningen av språk, avslutar Gerd Carling.

Text Nils Johan Tjärnlund
Bild Magnus Bergström