Matematikundervisning på ett nytt sätt

De lär sig inte skriva siffror förrän i årskurs två. I stället för skrivhäften och läroböcker använder de datorer, läsplattor och spel. Svarta tavlan är ersatt av en interaktiv skrivtavla. I Byskolan i Södra Sandby utanför Lund jobbar man med nya tekniska och pedagogiska grepp för att öka förståelsen och intresset för matematik.

Det är inte mycket som är likt den matematikundervisning som de flesta av oss äldre har upplevt. Istället för att barnen sitter tysta och koncentrerade på att forma snygga siffror och ensamma komma fram till lösningar på matematiska problem jobbar eleverna i årskurs två i Byskolan oftast två och två för att tillsammans resonerar sig fram till lösningarna. Sedan redovisar de sina tankar muntligt och skriftligt genom den film de spelat in på sina läsplattor.

Byskolan ingår, som en av fem skolor, i forskningsprojektet ”Matematik för den digitala generationen” som finansieras av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond.
Både skolans rektor Magnus Bokelid och matematikläraren Ulrika Ryan är entusiastiska över projektet.

– Jag är övertygad om att eleverna både tycker att det är roligare med matematik och att de lär sig mer på det här sättet, säger Magnus Bokelid.

Lärande spel

Ulrika Ryan berättar att det blev en större utmaning än hon tänkt sig när hon skulle starta projektet eftersom Magnus bestämt att hon skulle börja undervisa i förskoleklass.

– Jag var inställd på att jobba med äldre elever. Men det har varit otroligt kul både för mig och barnen. Det gäller bara att vara tydlig att datorerna är till för att lära och inte spela. När jag rullade in datorerna för första gången bland sexåringarna i klassrummet skrek de Tjoho – nu får vi spela, berättar Ulrika Ryan.

Och spela får de, det finns många pedagogiska mattespel som används flitigt.

Ulrika har under sina år i projektet kunnat slå hål på två myter, dels den att de inte går att använda informations- och kommunikationsteknik, ITK, på så unga elever och dels att de är för små för att jobba med kunskapsmål.

– Två elever ville hjälpa mig att hitta mattespel. Ett spel fick inte godkänt av dem för att de inte tyckte att det passade med de mål vi hade satt upp, berättar Ulrika Ryan.

Inte finmotoriken som avgör

Det är inte bara i matematik som eleverna får undervisning med digitala hjälpmedel. Parallellt med Ulrika började svenskaläraren Tina Kiurus med metoden ”Att skriva sig till läsning” där eleverna lär sig att läsa genom att skriva på datorn.

– Tanken är att barnen istället för att lägga energi på att forma bokstäver och siffror ska få koncentrera sig på förståelsen. Finmotoriken är väldigt olika utvecklad i den åldern. Jag upplever det som om många får syn på sin matematiska förmåga när de inte behöver skriva siffror, förklarar Ulrika Ryan.

Hon säger också att det finns ett genusperspektiv eftersom pojkar oftast har svårare med finmotoriken och att de lätt blir lite stökiga när de inte klarar av att skriva.
I slutet av ettan, när de som ville, fick börja skriva för hand, var det bara två elever av 46 som ville försöka, men nu i slutet av årskurs två har alla lärt sig.

Ulrika menar att pedagogiken också gör att det går att ställa frågor och laborera på andra sätt.

– Matteinlärning är starkt kopplat till självförtroende. Det finns inget annat ämne som har den statusen att om man är duktig så är man smart och omvänt får man en dum-stämpel. Då är det lätt att spräcka självförtroendet genom att sätta röda bockar i kanten. När eleverna istället spelar sig fram till kunskapen i datorn upplever de inte sina fel som misslyckande, konstaterar hon.

Full aktivitet i klassrummet

Ulrika står framför en balansvåg i klassrummet. De tolv eleverna sitter i sina bänkar utspridda i tre öar. Dagens tema är viktenheter.

– Hur skriver man om man är lite lat och vill förkorta ett kilo? frågar Ulrika och får snabbt svar. Hon fortsätter med att fråga hur många hekto man måste lägga i den andra skålen för att det ska väga ett kilo. Alla händer åker ivrigt upp i luften. Efter ytterligare några pedagogiska övningar med vågen och vikterna förflyttat sig Ulrika till den interaktiva skrivtavlan. Där har hon bilder på Zlatan, en tjej som lyfter vikter, en stor fisk, en Volvo och en elefant. Hon ger eleverna i uppgift att i par diskutera och sortera bilderna från den som väger tyngst till den lättaste. Efter ett tag frågar hon vilken som väger tyngst.

– Elefanten, svarar Amanda.

Ulrika frågar om klassen kan enas om det och får ett rungande jaa tillbaka. Sedan fortsätter sorteringen. Ulrika flyttar bildernas ordning på tavlan efter elevernas instruktioner. När de kommer till Zlatan och tjejen med tyngdlyftningsstången, blir några lite osäkra om vilka som väger mest. Ulrika håller med om att det är lite svårt och säger att nu ska alla få se den rätta ordningen.

Kan en elefant väga 10 kilo?

Bredvid bilderna dyker det nu upp siffror. Bakom elefanten står det 10 och bakom fisken 14 000. Betyder det att fisken är tyngst? frågar Ulrika och får ett tydligt nej som svar. Men den har ju den högsta siffran, vad är det som är tokigt här då, vad har vi glömt? frågar hon igen.

– Enheten, svarar Linda.

– Kan elefanten väga 10 kilo? undrar Ulrika.

Michelle är en av alla som räcker upp handen och svarar att det nog ska vara tio ton. Och så fortsätter de. Ulrika frågar hur många kilo det går på ett ton. När de kommer till fisken frågar hon vilken enhet som ska stå bakom 14 000. Gram svarar klasen. Om vi vill säga det i kilo i stället? Om ett kilo är 1 000 gram.

– 14 kilo och då väger fisken lika mycket som min lillebror, svarar Max och klassen skrattar.

Ulrika lägger upp nya bilder där viktenheterna saknas. När den övningen är klar så får de spela ett nytt mattespel, de får i uppgift att tänka ut en strategi och tips de kan ge till någon som aldrig tidigare har spelat spelet. Ulrika går runt bland eleverna och säger att de är duktiga och att hon skulle behöva få lite tips eftersom hon bara kommit till level tre. En kille ger henne raskt några användbara tips.

Ökad kommunikation

Ulrika Ryan menar att den interaktiva skrivtavlan är mycket värdefull i undervisningen.

– Den är ett bra verktyg för att fånga en hel grupp, den ger bättre dynamik än vanliga tavlor och det är lätt att spinna vidare på det som eleverna är intresserad av genom man direkt kan gå ut på internet.

Hon anser att de digitala verktygen ökar kommunikationen i klassrummet.

– Jag använder dem som en grund för diskussion och samarbete. De olika datorspelen gör inlärningen lustfylld, men det är väldigt viktigt att de är kopplade till konkreta mål.

Ulrika understryker att en förutsättning för att it-verktygen ska fungera effektivt i undervisningen är att lärarna får vara pedagoger och att tekniken sköts av tekniker.

– Jag tror att tekniken är ett problem för många lärare. Jag har varit tydlig med att jag är pedagog.

Byskolan har gått runt en del av de tekniska problemen och begränsningar som det gemensamma skolnätet rymmer, genom att sätta upp ett eget nätverk och anställa en tekniker.

Stort nationellt intresse

Flera undersökningar har visat att den lägsta användningen av digitala hjälpmedel finns just inom matematikämnet.

– Det finns ett enormt nationellt intresse kring projektet eftersom det inte finns någon dokumentation att luta sig mot för de lärare som vill jobba med digitala verktyg inom matematiken, konstaterar Ulrika Ryan.

Hon har själv hållit studiecirklar, föreläst på konferenser och skrivit artiklar föra att sprida sina erfarenheter vidare.

– Jag brukar säga att 1900-talet var folkbildningens århundrade, då läs- och skrivkunnigheten blev allmän. Nu står vi inför samma utmaning när det gäller matematiken. Det land som lyckas med det kommer att ha ett försprång i den framtida utvecklingen.

Text Carina Dahlberg