Juridisk riskhantering i e-lärande

Filmade föreläsningar, undervisning via Facebook och digitaliserade läroböcker har blivit vardag på universiteten. Men i den digitala lärandemiljön uppstår nya hot mot upphovsrätten, den personliga integriteten och arbetsrätten. Här behövs juridisk riskhantering, menar forskare vid Stockholms och Uppsala universitet.

– Det saknas nästan helt juridisk forskning om utbildning i digitala miljöer, något som vårt forskningsprojekt ska råda bot på, berättar Cecilia Magnusson Sjöberg, professor i juridik vid Stockholms universitet och föreståndare för Institutet för Rättsinformatik (IRI).

– Så fort man använder en dator i undervisningen uppstår en rad komplicerade frågeställningar och vi har länge sett behovet av en juridisk genomlysning. Men det har delvis saknats intresse och finansiella möjligheter att ta ett helhetsgrepp. Nu får vi äntligen den möjligheten tack vare anslaget från Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond.

Upphovsrätt på internet

Upphovsrätt är ett av områdena, där docent Sanna Wolk, som också är universitetslektor vid Uppsala universitet, tar sig an flera nya problem.

Det finns i dag avtal som reglerar att lärare och forskare som skriver böcker har upphovsrätt och får ekonomisk ersättning. Men hur ska man exempelvis hantera upphovsrätten vid filmade föreläsningar som läggs ut av lärosätena på internet, och hur får man hantera andras material i nätbaserad undervisning?

– Inom projektet gör vi internationella jämförelser vid nätbaserat lärande, bland annat i de nordiska länderna. I Sverige har det från arbetsgivarsynpunkt kommit ifrågasättanden om varför anställda lärare ska ha betalt för att föreläsningar visas många gånger, inom samma eller andra kurser, på internet, men i övriga Norden finns en mer balanserad hållning, säger Sanna Wolk.

Personal rationaliseras bort

Ett angränsande område är arbetsrätten. När datorn en gång i tiden introducerades på den svenska arbetsmarknaden så bortrationaliserades många administratörer. Nu kan den digitala utbildningsmiljön slå mot antalet lärare och kvaliteten på undervisningen, säger Laura Carlson, docent vid Stockholms universitet.

– Material kan ligga uppe under flera år, men kvalitetssäkringen försvinner. Det är ingen som kontrollerar om de fakta som presenteras är i linje med forskningsfronten eller om de har blivit inaktuella.

I USA har lärosätena i stället dragit nytta av den tekniska utvecklingen genom att införa ett licenssystem där lärarna har upphovsrätt och erhåller royalty.

– Där känner universitetslärarna att de får mer makt att påverka sin arbetsmiljö och att de inte tvingas in i ett system som innebär nackdelar på längre sikt. Lösningen där är att skapa incitament för att motivera lärare att åstadkomma ännu bättre digitala lösningar, säger Laura Carlson.

Stor enkät sänds ut

För att få ett grepp om situationen i Sverige genomförs en empirisk studie som en del av projektet. En enkät sänds under 2014 ut till lärosätenas ledningar och alla anställda, där de får svara på frågor om upphovsrätt och arbetsrätt. Resultaten ska analyseras under 2015.

Den personliga integriteten är det tredje området med en rad konkreta problem. Inom vissa utbildningar filmas redan all undervisning, och en särskild kamera följer rösten, berättar Sanna Wolk.

– Det spelar alltså ingen roll om det är läraren eller studenten som pratar, men vad händer om man lever med skyddad identitet? Det finns en viss del av klassrummet dit kameran inte når, men sätter man sig i det hörnet innebär det också ett utpekande.

Med sociala medier uppstår också nya situationer. Så fort en lärare kommunicerar inom ramen för sin lärarroll med studenter på exempelvis Facebook aktualiseras offentlighetsprincipen enligt den svenska lagstiftningen.  Skriver en student till sitt universitet på Facebook räknas det som ett inkommet brev, det vill säga en allmän handling.

– Man kan också fundera över i vilken utsträckning lärosätena kan använda Facebook och förutsätta att studenterna har tillgång till ett konto där. Facebook är ju en kommersiell aktör som lyder under amerikansk jurisdiktion och kalifornisk lag. Så fort man tar upp detta framstår man lätt som en dinosaurie som bara har problem för ögonen. Det är en stor pedagogisk utmaning att förklara komplexiteten i frågorna utan att framstå som konservativ och teknikfientlig, säger Cecilia Magnusson Sjöberg.

En guide för universiteten

Inom projektet genomförs förutom enkäten flera seminarier och workshops samt studieresor till olika delar av världen för att ta del av trender inom aktuella rättsområden. Förhoppningen är att arbetet ska utmynna i en guide för hur universiteten kan arbeta med digitala lärandemiljöer i framtiden.

– Vi vill göra mer än en forskningsrapport och även ta fram en modell för hur universiteten kan ta itu med de svåra intressemotsättningar som finns och låta juridiken spela en mer proaktiv roll. Ambitionen är att utveckla vad vi själva kallar för juridisk riskhantering, till exempel en ”PuL-säkrad” applikation för e-lärande som hanterar frågor kring personuppgiftslagen. Och självklart hoppas vi att projektet allmänt ska bidra till en större medvetenhet om de här frågorna, säger Cecilia Magnusson Sjöberg.

Text Nils Johan Tjärnlund
Bild Magnus Bergström