En arena för kreativitet och gränsöverskridande kunskap skapas i Umeå

I ett gammalt träsliperi på Konstnärligt Campus håller Umeå universitet på att utveckla en unik miljö för forskare, studenter, offentliga organisationer och näringsliv. Navet i miljön är fyra verkstäder som ska utrustas med toppmodern teknik för att smälta samman digital och fysisk kreativ verksamhet.

– Det ska vara en av många platser som tar tillvara all den kreativitet som finns vid Umeå universitet. En plats för samverkan, för kunskaps- och kompetensöverföring av forskning och utbildning och för kommersialisering av nya idéer. Vi vill ge förutsättningar för en medskapande miljö som kan nyttjas av hela universitetet och vara en regional och en nationell tillgång, säger Agneta Marell, vicerektor för samverkan och innovation vid Umeå universitet.

Ombyggnadsarbetet har precis inletts och våren 2014 ska de första aktörerna flytta in.

Sliperiet

Miljön kallas Sliperiet eftersom den etableras i den byggnad som uppfördes för Umeå träsliperi i början av 1900-talet. 1987 flyttade Konsthögskolan vid Umeå universitet in i lokalerna. Två år senare, och ett stenkast från Konsthögskolan, startade Designhögskolan något som så här i backspegeln kan ses som det första fröet till det som i dag har utvecklats till Konstnärligt Campus.

Området rymmer nu också universitets Arkitekthögskola, HUMlab-X, en del av Universitetsbiblioteket samt Bildmuseet. Sliperiet är ytterligare en pusselbit i den konstnärliga och kreativa miljön som bit för bit byggts upp längs Umeälvens strand.

– Det är viktigt att betona att Sliperiet ska vara en resurs för hela universitetet, understryker Agneta Marell.

Fyra verkstäder

I Sliperiet ska flera olika verkstäder inrymmas. Just nu planeras för fyra verkstäder. Den första kan sägas vara inriktad för att användarna ska kunna skapa modeller och prototyper av föremål med hjälp av avancerade 3D-skrivare eller med en toppmodern CNC-svarv och fräs.

Den andra verkstaden fokuserar på digitalisering av rörelsemönster med hjälp av bland annat en så kallad Motion capture utrustning och ett body tracking system.

– Det är en utrustning som kan användas inom flera områden. Allt från dataspel, till ergonomi till studier av kroppsrörelser vid medicinska skador för att underlätta rehabilitering, berättar Tapio Alakörkkö, föreståndare för Sliperiet.

Den tredje verkstaden går under arbetsnamnet ”Fablab” och är en slags mindre avancerad miljö för att enkelt skapa och laborera med föremål med digitala egenskaper.

– Tanken är att man ska kunna experimentera med olika prototyper och visualiseringsmodeller i ett första steg. Labbet kan också ses som en plattform för att ta del av det som produceras i de övriga verkstäderna och ge de föremålen fler egenskaper. Vi försöker bygga in olika nivåer i verkstäderna dels för att tekniken ska bli tillgänglig även för de med begränsade kunskaper dels för att det ska vara kostnadseffektivt, förklarar Tapio Alakörkkö.

Den fjärde verkstaden är en ljud- och mediastudio där tyngdpunkten i det första steget kommer att ligga på ljud.

Flexibla lösningar

I bottenplanet ska också en ”black box” finnas för uppträdanden.

– Det blir en arena för olika typer av uppträdanden och presentationer. Den ska ligga i en flexibel lokal som kan delas i tre eller vara helt öppen med plats för 340 personer. Man ska till och med kunna köra in en bil direkt på scenen om man vill, berättar Tapio Alakörkkö.

Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond har beviljat 10 miljoner kronor i anslag för utrustning i Sliperiet, de resterande 12 miljoner som beräknas behövas står Umeå universitet för.

I husets övriga två plan kommer det att finnas flexibla kontorsytor, insprängda mellan presentationsytor, mötesutrymmen och förstås ett fika- och lunchrum. Väggar och rum kan lätt byggas om genom väggsektioner som hängs i taket.

– Vi vill skapa en dynamisk mötes- och arbetsplats. Tanken är att de inte bara ska finnas permanenta hyresgäster utan att man ska kunna hyra in sig för vissa perioder eller till och med bara för en dag. Man ska också kunna hyra olika mycket tillgänglighet. En del vill kanske bara ha en kontorsplats medan andra endast vill ha tillgång utrustningen och så finns det de som vill ha hela paketet, menar Agneta Marell.

Stöd för konstnärliga och kreativa företag

Byggnaden i all ära men det allra viktigast för att lyckas menar de båda är att det skapas aktiviteter som är efterfrågade och attraktiva.

– Vi har redan börjat utveckla olika typer av nya aktiviteter eftersom vi inte är beroende av lokalerna för det.

Ytterligare verksamheter som får utrymme i den drygt 4 000 kvadratmeter stora byggnaden är ett galleri för konsthögskolans studenter och på sikt andra verkstäder, till exempel en syverkstad.

En annan mycket viktig och bärande del i konceptet är den inkubator som skapas för att stimulera och stödja start av företag inom konstnärliga, kulturella och kreativa näringar.

– Den ska drivas i nära samarbete med Uminova Innovation och heta Uminova Expression. Uppdraget är att i tidiga skeenden stödja utveckling av idéer och innovationer samt kunskapsintensiva företag inom kulturella, konstnärliga och kreativa näringar, konstaterar Agneta Marell.

Både Tapio Alakörkkö och Agneta Marell är försiktiga när de blir ombedda att definiera utformningen av verksamheten lite mer konkret.

– Vi försöker akta oss från att skapa begränsningar. Sliperiet ska vara en öppen och flexibel miljö som formas utifrån de utmaningar och behov som finns. Tanken är att användarna ska vara med och utveckla miljön, säger Agneta Marell.

Text Carina Dahlberg
Bild Magnus Bergström