Är det språkförbistring bakom svenska elevers dåliga resultat i naturvetenskap?

Internationella undersökningar har varit entydiga. Svenska elevers skolresultat har försämrats dramatiskt. Anders Jakobsson vid Malmö högskola leder ett projekt som ska ta reda på orsakerna till de försämrade resultaten inom NO-ämnena. Framför allt ska elevernas förståelse av det naturvetenskapliga språket studeras.

I december 2013 gick en chockvåg genom Sverige. Den internationella kunskapsundersökningen PISA visade att svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap ligger under OECD-genomsnittet. Svenska elever har den sämsta resultatutvecklingen av alla OECD-länders elever.

Anders Jakobsson, professor i naturvetenskapernas didaktik, ledde under 2009 – 2012 ett projekt som undersökte förändringen av svenska och danska elevers resultat inom NO-området i stora, jämförande studier som PISA och TIMSS. Sommaren 2013, innan PISA-chocken, inledde han en fördjupad studie med anslag från Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond.

– I de studier som vi tidigare har genomfört har vi sett att många elever inte förstår det vetenskapliga språket. De blir förvirrade av att samma ord kan betyda en sak i vardagsspråket och något annat när man pratar om naturvetenskap, berättar Anders Jakobsson.

Språkförbistringen har därför blivit utgångspunkten i det nya projektet. Som exempel på svåra ord nämner han mönster, referens, faktor och substans.

Gör eleverna en björntjänst

– Att resultaten försämras beror troligtvis på flera samverkande orsaker, kortfattat brukar vi tala om tre möjliga förklaringsmodeller.

En av dessa är att skol- och kunskapssegregeringen har ökat i Sverige under 2000-talet.  Inte minst visar den senaste PISA-studien detta. En annan är att synen på kunskap har förändrats både bland lärare och bland elever, något som brukar kalls epistemologisk- och innehållsrelaterad förklaringsmodell. Den tredje är att elevernas försämrade läsförståelse och språkförståelse också drabbar naturvetenskapen och matematiken.

– Visa elever förstår helt enkelt inte vad de ska göra med vissa uppgifter. I en tidigare studie lät vi en grupp elever i årskurs nio lösa PISA-uppgifter i grupp. Det visade sig då att många hade stora problem med att läsa och förstå det naturvetenskapliga språket. I diskussionerna kunde vi se att de hade kunskaper men inte ett språk att förmedla dessa. Samtidigt som det fanns exempel på elever som resonerade helt felaktigt ändå kunde komma till rätt svar.

Anders Jakobsson tror att en viktig del i arbete med att höja elevernas resultat är att få både elever och lärare att förstå att naturvetenskap också är ett språk.

– En förklaring till att de presterar sämre på de internationella undersökningarna kan vara att lärarna på vissa skolor förenklar många abstrakta ord som sedan eleverna inte känner igen när de används på de internationella proven. Då har lärarna gjort eleverna en björntjänst.

Negativ kamrateffekt

Fyra typer av skolor på olika platser i Sverige ska studeras i det nya projektet.

– Vi tror att de språkliga sambanden ser olika ut på olika skolor.

Skolorna delas in i en grupp som består av hög-presterande elever, en grupp som består av låg-presterande elever, en grupp där resultaten de senaste åren förändrats positivt samt en grupp med skolor som genomgått kraftiga försämringar.

– Eleverna går i årskurs nio. Vi kommer att samla in data från klassrummen genom videoinspelningar och observation för att jämföra och analysera hur språket används av lärare och elever och sätta det i relation till resultat på nationella prov, storskaliga studier som PISA och betyg.

Att de försämrade resultaten och stora skillnaderna beror på friskolereformen menar Anders Jakobsson är en alltför enkel förklaringsmodell.

– Men visst spelar framförallt skolvalet in. Det finns en trend att duktiga elever väljer samma skola som andra duktiga, vilket innebär att ett slags negativ kamrateffekt uppstår för de elever som blir kvar. Jag tror också att många lärare fokuserar på att höja elever till godkändnivå och att deras kunskapssyn förändras till att det handlar om att återge fakta. PISA-uppgifterna är mycket svårare än så, där handlar det om problemlösande.

De sämre blir sämre

PISA-undersökningen visar att den största försämringen av resultaten finns hos de medel- och lågpresterande svenska eleverna. Medan en fjärdedel av de svenska eleverna fortfarande ligger över resultaten för motsvarande grupp i övriga OCED-länder. Man kan säga att de toppresterande eleverna har behållit sin position ganska bra medan alla andra presterar betydligt sämre.

– Det är intressant att studera likheterna mellan de länder som har bäst resultat. Kanada och Sydkorea är extremt bra. De har också homogena skolor med en hög grad av likvärdighet. Men sedan Finland började göra det möjligt att välja skola har man sett liknade effekter som i Sverige, berättar Anders Jakobsson.

I början av 2014 kommer Anders Jakobsson och hans kollegor att samla in data från klassrummen och under hösten räknar de med att ha de första resultaten klara. Publicering av den mer avancerade analysen kommer under 2015.

– Vi hoppas att vi ska kunna uppmärksamma svenska lärare hur viktigt kunskapen om det naturvetenskapliga språket är för elevernas förmåga att prestera och att vi ska kunna bidra till att eleverna på sikt presterar bättre.

Text Carina Dahlberg
Bild Magnus Bergström