Taktil märkning

Anslag: 885 000 kr

 

För synskadade är det svårt att orientera sig i offentliga miljöer och finna vägen till exempelvis en reception eller en toalett. Nu ska forskare vid Mälardalens högskola och Lunds universitet studera om man kan lösa problemet genom att ta fram en standard för taktil märkning av det offentliga rummet.

 

Från den 1 januari 2010 gäller en ny rekommendation i Sverige som innebär att alla offentliga lokaler bör vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Det betyder att problemställningen får en ökad aktualitet.

“Från den 1 januari 2010 gäller en ny rekommendation i Sverige som innebär att alla offentliga lokaler bör vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. ”

Yvonne Eriksson är professor i informationsdesign vid Mälardalens högskola.

- I dag är märkningen långtifrån optimal för synskadade. Skyltar kan vara placerade för högt eller lågt eller saknas helt. Vi hoppas i vårt projekt kunna komma fram till den optimala märkningen.

Forskningen sker i samarbete med Humanistlaboratoriet vid Lunds universitet. Där kan man bygga upp hela miljöer och studera hur synskadade personer beter sig i ett nytt sammanhang.

Forskarna har tidigare undersökt hur punktskriftsläsare gör för att läsa punktskrift och taktila bilder, det vill säga bilder som är anpassade för synskadade. Mätinstrumentet som används kallas motion-tracking. Små passiva reflektorer placeras på undersökningspersonernas händer. Sedan spelar man in hur, när och var personerna läser i texten och bilden. Nu ska samma teknik användas för att studera hur synskadade personer går tillväga när de söker efter taktil märkning i nya miljöer.

Nästa steg blir att ta klivet ut i verkligheten. Förhoppningen är att kunna undersöka taktil märkning av ett hotell.

- Det är en miljö som lämpar sig väl för att införa en standard. För synskadade underlättar det enormt om man direkt vet var man ska hitta handfatet, tvålen eller telefonen, säger Yvonne Eriksson.

Men det finns också en djupare dimension av tillgänglighet för synskadade, den intellektuella. I forskningsprojektet ingår också att undersöka hur synskadade barn och ungdomar kan få bättre verktyg för att lära sig tolka taktila bilder och utveckla sin förmåga att läsa punktskrift.

- Talböckerna höll på att tränga ut punktskriftsläsning och användning av taktila bilder för 20 år sedan. Men om man inte får utveckla ett eget språk och bildkunskap går man miste om möjligheten till högre studier och det blir också ett demokratiskt problem, säger Yvonne Eriksson.

Sedan 1992 har Talboks- och punktskriftsbiblioteket producerat taktila bilderböcker för barn. Men det krävs mer utvecklade metoder för att lära blinda barn att tolka taktila bilder. De seende tar bilder för självklara och kan oftast inte förklara så bra.

- Vårt mål är därför att ta fram ett självinstruerande material för webben som kan användas både av seende anhöriga och vänner, men också av synskadade vuxna.

Yvonne Eriksson visar ett fotografi av den mäktiga Klosters kyrka omgiven av flaggstänger, träd, en bro och med Eskilstunaån i förgrunden. För att göra om den till en taktil bild som ska läsas med fingrarna måste man skala bort en hel del information.

- Den taktila bilden måste fokusera på det väsentligaste. Först måste djupperspektivet bort. Sen tar jag nog bort träden och två av de fyra flaggstängerna. Bron är inte heller så viktig, utan det centrala är kyrkan med de två tornen.

I forskningsprojektet ingår även att bygga upp en webbportal som innehåller lek- och spelprogram. Programmen ska underlätta att lära sig punktskrift och att träna upp och underhålla sin kunskap. Det blir ett stöd för synskadade, men också för seende kamrater, syskon, föräldrar och lärare. Ett första steg är att skapa en webbversion av Synpunkter, ett självinstruerande material som i dag finns på dvd.

Mattias Meldert är universitetsadjunkt och undervisar i informationsdesign vid Mälardalens högskola.

- Ibland bemöts datorspel med skepsis och det sägs att barnen i stället borde vara utomhus och leka. Men spelen skapar en stor social samvaro och här är syftet att utveckla punktskriftsbaserade spel där synskadade kan möta seende kamrater på samma villkor.

Om synskadade barn redan i unga år kan lära sig tolka taktila bilder och få möjlighet att dessutom utveckla sin läsförmåga har det stor betydelse, menar Yvonne Eriksson.

- Det innebär att vi ger dessa barn en chans att kunna växa, bli studenter vid universitet
i framtiden, skaffa sig sitt drömyrke och bidra till samhället.

 

Fakta

Mälardalens högskola beviljades 2009 tillsammans med Punktskriftsnämnden ett anslag om 885 000 kronor för ett projekt bestående av framtagande av ett självinstruerande material om taktila bilder samt undersökning om taktil märkning i det offentliga rummet.

Projekt

Här presenterar vi projekt som får forskningsbidrag.

885 000 kr till Mälardalens högskola för framtagande av självintruerande material och undersökning om taktil märkning av det offentliga rummet. Läs mer

 

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien har beviljats 1,8 miljoner kronor under de senaste åren för projektet "Barn ser på framtiden".  Läs mer

 

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien beviljades 2009 ett anslag om 500 000 kronor för projektet "Vetenskap och vardag - aspekter på energi II".  Läs mer

 

Aktuellt

Här hittar all aktuell information från stiftelsen. Våra pressmeddelanden, kommunikéer, våra beviljade anslag, våra stipendiater och även årsredovningar.  Gå till aktuellt

 

  Skriv ut denna sida