Svensk designhistoria lyfts fram i ljuset

Ett forskningsförberedande projekt för att säkerställa och tillgängliggöra designhistoriskt källmaterial.

 

Svensk design har världsrykte. Dess historia sträcker sig längre än själva begreppet industridesign. Trots det har designhistoriskt material hamnat lite vid sidan av när företagen bevarat det vanliga arkivmaterialet.

Lyckligtvis har en hel del ändå överlevt och bevaras nu vid Centrum för Näringslivshistoria. Det är i dag, tillsammans med modernt material, alltmer betydelsefullt och efterfrågat av forskare, museer och organisationer.

 

Designarkivet invigdes 2007 av kulturministern för att lyfta fram den del av samlingarna som dokumenterar design från 1850-talet till i dag. Ritningar, fotografier, anteckningsböcker och filmer bidrar till att förklara svenska företagsframgångar alltsedan slutet av 1800-talet. Bolinders Mekaniska Verkstäder, Ericsson, Atlas Copco och Electrolux är några exempel på företag som vuxit tack vare innovativ design. Bland nyare företag märks No Picnic och Ergonomidesign.

 

Samlingarna ger en bred bild av den svenska designhistorien. Här finns grafisk design från 1800-talet, logotyper och unika originalförpackningar av konsumentvaror från till exempel Barnängen, GB och Via. Originalskisserna i Ericssons arkiv omfattar allt från 1870-talets banbrytande telefoni till dagens mobila produkter.

 

Ett särskilt arkiv härrör från Sveriges förste industridesigner, Ralph Lysell. Hans stora mångsidighet demonstreras i skisser, anteckningsböcker och fotografier på produkter som ubåtar, bilar och trafikljus. Bland andra designers märks Lars Lallerstedt, Annika Malmström-Bladini, Hugo Lindström, Rune Monö och Mah-Jonggruppen.

 

En speciell utmaning är att bevara den moderna tidens designprocesser, som i hög grad sker digitalt sedan tjugotalet år tillbaka.

 

– Vi är därför mycket tacksamma för det generösa anslaget från Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond, säger Alexander Husebye, som är vd för Centrum för Näringslivshistoria.

 

Anslaget är avgörande för att en gång för alla etablera en teknisk plattform som kan dokumentera designprocesserna – även de digitala. Det är ett pilotprojekt, och blir alltså först i sitt slag.

 

– I till exempel Japan har tanken väckts av ledande designers att göra något liknande, men där saknas den samling av olika aktörer som vi har i Sverige för att skapa ett liknande samarbete, säger Alexander Husebye.

 

Projektet kommer också att utveckla metoder för att via internet dokumentera och presentera källmaterial.

 

– Vi är måna om att arbetet genomförs i nära samverkan med forskare, designers och designchefer för större företag, säger Alexander Husebye.

 

Centrum för Näringslivshistoria (CfN) hanterar en av världens största samlingar av historiskt material från företag. Uppdraget att bevara och presentera näringslivshistorien omfattar både företag som inte längre finns och dagens stora internationella koncerner. Verksamheten startades 1974 och är självfinansierande med stöd av fonder, stiftelser och näringslivet. CfN:s forskningssekretariat samarbetar med både universitet/högskolor och enskilda forskare.

 

Fakta

Centrum för Näringslivshistoria beviljades under 2007 ett bidrag avseende projektet Teknisk plattform för designhistoria om 4,3 miljoner kronor.

Projekt

Här presenterar vi projekt som får forskningsbidrag.

885 000 kr till Mälardalens högskola för framtagande av självintruerande material och undersökning om taktil märkning av det offentliga rummet. Läs mer

 

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien har beviljats 1,8 miljoner kronor under de senaste åren för projektet "Barn ser på framtiden".  Läs mer

 

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien beviljades 2009 ett anslag om 500 000 kronor för projektet "Vetenskap och vardag - aspekter på energi II".  Läs mer

 

Aktuellt

Här hittar all aktuell information från stiftelsen. Våra pressmeddelanden, kommunikéer, våra beviljade anslag, våra stipendiater och även årsredovningar.  Gå till aktuellt

 

  Skriv ut denna sida