Barn ser på framtiden

Anslag: 1,8 miljoner

 

Att använda framtiden som ingång till teknikundervisningen har blivit en succé. Barnens fantasi flödar och nu utvecklas konceptet för att fortsätta stimulera intresset för naturvetenskap och teknik med stöd från Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond.

 

”Barn ser på framtiden” lanserades 2001 av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, som ett sätt att få barn i åldrarna 10 - 12 år att fundera kring teknik och naturvetenskap utifrån dagens teknik och vardagliga situationer. Projektet bestod av fyra delar: en lärarhandledning, tävling, utställning och metodutveckling.

“ Det finns en tydlig framtidstro hos barnen som deltagit i projektets olika tävlingar. ”

Barnen fick föreställa sig livet i den fiktiva staden Framtida år 2020 och svara på frågor om bland annat hem, arbetsplatser, mat, transporter, energi och miljö. Johan Schuber är projektledare på IVA.

- Det är fantasifulla tankar som har gett oss ny kunskap om vilket teknikkunnande som finns hos barn i dag och det har även stimulerat deras intresse för teknik och naturvetenskap.

Utifrån ett urval av alla svar producerade Tekniska Museet 2003 en vandringsutställning med stöd av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond och Vetenskapsrådet. Där kunde besökarna navigera mellan olika interaktiva stationer och göra tidsresor, både bakåt och framåt, med ”tidsmaskinen”. Utställningen turnerade till flera städer runtom i landet, bland annat Göteborg, Malmö och Luleå.

Tävlingen, både för enskilda och skolklasser, har varit återkommande och arrangerades senaste gången 2006. Ett intressant mönster hos de insända bidragen är barnens tilltro till tekniken, berättar Johan Schuber.

- Det finns en tydlig framtidstro hos barnen som deltagit i projektets olika tävlingar. Tekniken löser problem i framtiden i stället för att skapa dem.

Framgången med konceptet innebär att ”Barn ser på framtiden” fortsätter i en andra etapp sedan 2006. Syftet är att åstadkomma ett nationellt projekt med målet att nå lärare över hela landet. För att göra det så kostnadseffektivt och tidsbesparande som möjligt har ett samarbete inletts med etablerade nätverk som NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla) och Centrum för tekniken i skolan (CETIS).

Thomas Malmer är projektchef på IVA.

- Det handlar bland annat om att ta fram specifika paket med framtidsteman till NTA. Sedan tidigare finns 14 teman om allt från elektricitet till livsmedel. För oss är det viktigt att stimulera ungas intresse för naturvetenskap, teknik och matematik. Framöver ser vi stora pensionsavgångar bland ingenjörer och naturvetare och det kommer att uppstå en brist på viktiga yrken.

NTA finansieras delvis av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och bygger på en amerikansk förebild, Science and Technology for Children. Det har sedan introduktionen 1997 blivit en stor framgång i Sverige, förklarar Johan Schuber.

- I dag arbetar ungefär 90 000 elever i en tredjedel av Sveriges kommuner med NTA. Trenden är positiv och nya kommuner ansluter sig hela tiden. Vi hoppas att det kan fortsätta växa organiskt och att spridningen över landet kanske kan öka i ännu snabbare takt.

Oron för det minskade teknikintresset i Sverige har resulterat i en nästan oöverskådlig mängd lärandeinitiativ, berättar Thomas Malmer.

- Men vissa kampanjer försvinner flyktigt som ett flammande tomtebloss. NTA är en mer långsiktig satsning och det största av dessa initiativ. ”Barn ser på framtiden” blir ett komplement till NTA. Där kan barn få utlopp för sin oro för miljön till exempel och lära sig konkreta sätt att angripa sådana problem.

Framtidsdimensionen kan införlivas i alla skolämnen. Det är ett enkelt sätt att integrera ämnet teknik i olika delar av undervisningen.

- Det visar sig vara en oerhört välfungerande metod. Genom att fråga barn på deras egna villkor och relatera teknik och naturvetenskap till vardagen kan man fånga upp deras naturliga intresse, säger Johan Schuber.

Nationellt märks goda resultat från NTA och förhoppningen är att ”Barn ser på framtiden” ytterligare kan förstärka den trenden.

- En utvärdering som gjorts av NTA visar att barnen som varit involverade där i högre grad än andra barn söker sig till naturvetenskapliga utbildningar. ”Barn ser på framtiden” syftar även till att stimulera lärarnas intresse och kompetens. Glädjande nog finns många eldsjälar ute i landet, men det behövs också en stark grund och här betyder stödet från Wallenbergstiftelsen enormt mycket, understryker Thomas Malmer.

 

Fakta

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien har beviljats 1,8 miljoner kronor under de senaste åren för projektet ”Barn ser på framtiden”, vilket kommer att införlivas med Kungl. Vetenskapsakademiens projekt Naturvetenskap och teknik för alla (NTA), som finansierats med totalt 15 miljoner kronor.

Projekt

Här presenterar vi projekt som får forskningsbidrag.

885 000 kr till Mälardalens högskola för framtagande av självintruerande material och undersökning om taktil märkning av det offentliga rummet. Läs mer

 

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien har beviljats 1,8 miljoner kronor under de senaste åren för projektet "Barn ser på framtiden".  Läs mer

 

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien beviljades 2009 ett anslag om 500 000 kronor för projektet "Vetenskap och vardag - aspekter på energi II".  Läs mer

 

Aktuellt

Här hittar all aktuell information från stiftelsen. Våra pressmeddelanden, kommunikéer, våra beviljade anslag, våra stipendiater och även årsredovningar.  Gå till aktuellt

 

  Skriv ut denna sida