Årets anslag
Nedan beskrivs några av de projekt som Stiftelsen beviljat anslag under 2006.
Jord och skog mellan två sekelskiften: De areella näringarnas geografi och historia under 1900-2000
De areella näringarna har förändrats kraftigt under de senaste 100 åren. Vid sekelskiftet kring år 1900 var Sverige en nation besående av i huvudsak jordbrukare. I skogen, en av våra basnäringar, arbetade också många människor. Båda dessa näringar är i dag viktiga för vår försörjning och vårt välstånd, men antalet inblandade i den direkta produktionen har minskat dramatiskt. Även det svenska landskapet förändrades under 1900-talet på grund av förändringar inom skogs- och jordbruk. Exempel på omvälvningar var när skogsbruket rationaliserades. Dessutom har andra frågor dykt upp jämsides med produktionsmålen under slutet av 1900-talet. Det är bland annat miljöhänsynen som kommit att få en mycket stor roll och frågan om landskapet skall bevaras öppet har fått en förnyad aktualitet. Förhållandena kring jordbruket och skogsbruket i början av 1900-talet står i bjärt kontrast mot detta. Då pågick fortfarande kolonisationen av Norrlands inland och några av de viktigaste frågorna var om vi kunde försörja landets befolkning och minska emigrationen.
Mycket inom forskningsvärlden är inriktat mot att publicera artiklar om specifika frågor, att detaljerat reda ut vissa förhållanden. Mycket av forskningen kommuniceras inte heller till en bredare allmänhet. I projektet "Jord och skog mellan två sekelskiften: De areella näringarnas geografi och historia 1900-2000" avses dels att ge en syntetiserande översikt och en sammanfattning kring de areella näringarnas historia under 1900-talet, dels att presentera det på ett begripligt och intressant sätt utan att ge avkall på det vetenskapliga innehållet. Behovet av översikter och sammanställningar inom området är stort. Kunskapen om de areella näringarna och deras historia behövs inom flera sektorer i det moderna samhället såsom utbildning, samhällsplanering, miljövård och kulturarvsarbetet. Ett projekt liknande detta har inte tidigare genomförts för svenska förhållanden. Även internationella motsvarigheter saknas när det gäller ta det helhetsgrepp på markanvändning, miljö och produktion som planeras i detta projekt. En samlad beskrivning av jordbrukets och skogsbrukets rumsliga historia de senaste 100 åren har inte skrivits.
Projektbeskrivning
Projektet omfattar dels en antologi på svenska och engelska som tillsammans med en atlas över jord och skog 1900-2000 skall ge oss en bättre förståelse för jordbrukets och skogsbrukets förändringar under 1900-talet. Det är under detta sekel som de absolut största förändringarna har skett. Utvecklingen har gått från ett äldre samhälle, där produktionen i princip skedde med muskelkraft, till dagens där maskiner sköter det mesta. Då dominerades samhället av en landsbygdsbefolkning med nära band till de areella näringarna. I dagens industri- och informationssamhälle har mycket få människor någon direkt koppling till jord och skog. Det är denna förändring, där ny teknik, nya produktionssätt och nya grödor har påverkat landskapet, som skall belysas. I atlasen kommer kartor och en populärt hållen text att finnas, medan antologin kommer att skrivas av 20 forskare som utifrån information som tagits fram i atlasen analyserar och förklarar olika förändringsprocesser på ett mer djuplodande sätt. Artiklarna skall ta upp skilda perspektiv på markanvändningens förändringar under 1900-talet. Här skall finnas forskning kring jord- och skogsproduktion samt naturvetenskapliga, historiska och moderna studier kring de areella näringarna. Bland exemplen som skall behandlas i boken kan nämnas: förändringen av skogsbruket med en teknisk utveckling från handsågar till skördare, de små jordbrukarnas problem under 1900-talets andra hälft, produktionsökningarna under 1900-talet i spannmålsodlingen, naturhänsyn i skog- och jordbruk, förhållandet för kvinnor på landsbygden, förändringen av grödor och husdjur, strukturrationaliseringen av sågverksindustrin, mejerinäringens utveckling, politiken och ekonomin som betydande faktorer för de areella näringarna, landskapets förändring under 100 år samt dagens stadsbors utnyttjande av produktionslandskapet som rekreationsområden.
Fakta
Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond har anslagit 2,2 miljoner kronor till en antologi om jord och skog mellan två sekelskiften, vilken skall utgöra ett komplement till en förnyad jord- och skogsbruksatlas.
Barn ser på framtiden
Barnen är Sveriges framtid. Det är en klyscha, men inte desto mindre sant. Vår utveckling och vårt framtida välstånd är beroende av hur dagens barn väljer att studera och arbeta, liksom av deras föreställningar och förhoppningar om framtiden. Projektet "Barn ser på framtiden" vill därför undersöka och stimulera barns tankar om framtiden, teknikutvecklingen och forskningens roll.
Projektet drivs av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och Vetenskapsrådet.
Syfte
"Barn ser på framtiden" är ett projekt som vill stimulera barn att fundera framåt utifrån dagens teknik och vardagliga situationer. Hur kommer vi t.ex. att bo, äta och förflytta oss i framtiden?
Projektet vill både undersöka hur barn ser på framtiden och öka barns intresse för naturvetenskap, teknik och forskning. Syftet är också att stimulera deras tankar och förberedelser inför framtiden liksom att initiera debatt och underlätta för lärare att diskutera framtidsfrågor med sina elever.
Målgrupp
Målgruppen är barn som är 10-12 år och deras lärare. I den åldern är barn fortfarande barn men har börjat utveckla förmåga att tänka abstrakt, resonera och verbalisera sina tankar.
Lärarhandledning
Resultaten har varit utgångspunkten för en lärarhandledning som vill inspirera skolan att ta upp frågor om framtid och teknikutveckling. Handledningen vänder sig främst till lärare för barn i åldern 10-12 år och innehåller inspirerande texter och förslag på praktiska arbeten.
Utställning
Resultatet har också omformats till en utställning om hur barn ser på framtiden som Tekniska museet i Stockholm har producerat.
Tävling
För att öka intresset för framtidsfrågorna har tävlingar utlysts, både för enskilda elever och klasser.
Projektet drivs av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och Vetenskapsrådet gemensamt. Finansiärer är KK-stiftelsen, Riksbankens Jubileumsfond, Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond och Vetenskapsrådet.
Samarbetsprojekt
Barn ser på framtiden samarbetar med Unga Spekulerar - Teknisk Framsyn. Tillsammans täcker projekten in åldrarna 10-18 år. Projekten planerar att gemensamt presentera erfarenheterna av hur barn och ungdomar ser på framtiden och teknikutvecklingen.
Unga Spekulerar är ett nationellt samarbetsprojekt mellan sex museer/science centers runt om i Sverige. Tonåringar bjuds in att fundera och skapa framtidsvisioner utifrån teknikens möjligheter. Ambitionen är att nå 100 000 tonåringar och vuxna över hela landet. Budskapet är att teknik är en del av all utveckling och att alla val man gör påverkar framtiden.
Projektet "Barn ser på framtiden" har pågått sedan oktober 2001. Att fråga barn på barns vis och relatera teknik och naturvetenskap till vardagsnära situationer har visat sig fungera väl och kan vidareutvecklas. Framtidsfrågor är ett bra sätt att stimulera barns teknikintresse, där ämnet teknik integreras med andra ämnen i skolan.
Projektet är ett nationellt projekt som vill nå alla Sveriges kommuner. För att nå skolan på mest kostnadseffektiva sätt över hela landet föreslås samarbete med "Naturvetenskap för alla - NTA" och "Centrum för tekniken i skolan - CETIS".
Lärare skall inspireras att arbeta med Barn ser på framtiden på följande sätt:
- "Barn ser på framtiden" införlivas i NTA:s utbildningsmaterial med 6-7 utvalda NTA teman och använder NTA:s struktur för utbildningsmaterial och fortbildning av lärare för att nå ut.
- "Barn ser på framtiden" införlivas i CETIS "Skolutvecklingsmaterial" - ett antal lektionsförslag för skolundervisningen i teknik, som är gratis för lärare att ladda ner från Internet
- Uppdatering av befintlig lärarhandledning i digitalform, att lägga ut på populära webbplatser för nationell spridning.
Fakta
Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond har anslagit 1,3 miljoner kronor till den fortsatta verksamheten inom projektet "Barn ser på framtiden".
Stiftelsen Navigare Necesse Est/Maritima gymnasiet
Stiftelsen Navigare Necesse Est grundades i februari 2001 av cirka 200 stiftare med anknytning till västra Orust som tillsammans donerat 500 000 kronor.
Stiftelsens ändamål är att utan vinstsyfte främja tillväxten av kultur och näringsliv på Västra Orust. Vidare skall stiftelsen verka för att speciellt ungdomar får den stimulans och utbildning de behöver för att möta framtidens krav på kompetens och erfarenhet. Verksamhetens inriktning skall vara att bedriva skolverksamhet på gymnasial nivå och i former som ger ungdomar kompetens och erfarenheter inom områdena maritim teknologi, navigation och sjösportliv.
Inom ändamålet bedrivs verksamheten genom två grenar:
- dels byggandet av ett skolfartyg genom det helägda dotterbolaget PROLIFIC Rederiaktiebolag och
- dels som huvudman för den fristående gymnasieskolan Maritima Gymnasiet.
PROLIFIC
För ett hundra år sedan var fisket en betydande näring längs de svenska kusterna, inte minst i Bohuslän. När sillen gick till utvecklades snabbt nya arbetstillfällen och samhällen växte upp som lever kvar än idag. Yrkesfiskarna var den tidens företagare och även hjältar. De köpte fiskekuttrar från England, där skrovtypen kallades "smack", och gjorde goda fångster på Nordsjön och Skagerack. Några av dessa kuttrar finns kvar, men de allra flesta har gått till upphuggning eller ur tiden på annat sätt. En av kuttrarna från den tiden bar namnet PROLIFIC, som betyder fruktsam.
Rederiaktiebolaget PROLIFICs uppgift var att konstruera, bygga och utrusta ett ketchriggat skolfartyg med linjer och utseende efter en engelsk kutter. Skrovet är av kompositmaterial och det byggs med modern teknik, övriga delar är av trä i klassisk stil. Riggen och utrustningen är av modernt slag likaså seglen, men med ett klassiskt snitt. Fartygets namn är T/S Prolific. Förutom undervisning ombord kommer fartyget att hyras ut för olika privata ändamål.
Maritima Gymnasiet
Maritima Gymnasiet är en fristående seglande gymnasieskola som står under tillsyn av Skolverket och Orust kommun. Studietiden är tre år, under den tiden tillbringar eleverna sammanlagt minst tre månader ombord på skolfartyget T/S PROLIFIC. Undervisningen är inriktad på sjöfartsteknik (en gren under energiprogrammet) och utmynnar i en sjöfartsteknisk examen.
30 nya elever kan beredas plats varje år. Skolan är belägen i Ellös på västra Orust och samarbetar med Orust gymnasieskola och maritima gymnasieskolor i andra länder, bland annat i England.
Skolskeppet T/S Prolific ligger i Medelhavet under vintersäsongen, eleverna i årskurs 3 flyger till Spanien under våren och seglar hem fartyget inför sommaren. Under sommaren ligger T/S Prolific i Hälleviksstrand.
Fakta
Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond har mellan åren 2000 och 2006 donerat totalt 16,6 miljoner kronor till verksamheten inom Maritima Gymnasiet.