Rent hus för framtidens forskning

 

Från forskning om universums uppkomst och nya generationens mobiltelefoni till målsökande cancermediciner och smarta material. Vitt skilda områden kan tyckas, men komponenterna som används hör alla hemma i den nya nanotekniken. En teknikrevolution som kräver extremt rena rum.

 

Bakom glasfönstren rör sig människor i skrymmande dräkter och munskydd. De skulle kunna vara astronauter eller kirurger. Men det här är vardagen för forskare inom nanoteknik och nanoelektronik när de äntrar renrummet vid MC2 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Peter Modh är laboratoriechef och visar runt.

 

– Det måste vara extremt rent för att inte dyrbara maskiner eller viktiga experiment ska gå till spillo, förklarar han. Den värsta smutskällan är människan själv. Cellerna förnyas ständigt, ny hud kommer till och den gamla stöts bort. Vi släpper ifrån oss 100 000 partiklar i minuten, och i ett vanligt rum florerar miljoner partiklar. Skyddskläder och noggrann specialstädning är därför nödvändigt, och dessutom krävs en omfattande ventilering. I källaren finns nio bullrande fläktsystem som renar luften.

 

Nanotekniklaboratoriet

Nanotekniklaboratoriet på Chalmers invigdes år 2000, och ingår sedan 2004 i ett nätverk som förkortas Myfab tillsammans med två andra laboratorier vid Uppsala universitet och KTH i Stockholm. Det har blivit en värdefull facilitet för den svenska forskningen, menar Stefan Bengtsson, som är prorektor på Chalmers. – Vi har unika resurser för ett land av Sveriges storlek. Renrummen med deras dyrbara maskiner är fantastiska. Inom nätverket kan vi nu skicka prover mellan städerna, vi har samordnat rutiner och bokningssystem och om en maskin ligger nere i en stad så kan man få backup i en annan, säger Stefan Bengtsson. Renrummet vid Chalmers byggdes upp för mikroelektronik, men områdena som har nytta av utrustningen blir hela tiden fler. Nu forskar man även på till exempel bioteknik, kolnanorör, nanofotonik och supraledande mottagare för rymdastronomi.

“ – Vi ser nu att gränserna för vad forskningen kan uppnå hela tiden pressas bortåt. Hur små material kan vi tillverka? Och hur komplexa kan komponenterna bli? Det är en mycket spännande tid, säger Lars Börjesson.”

Genom nanotekniken, atomslöjd, finns möjlighet att skikt för skikt skapa helt nya material, eller att tillverka nanotrådar som fungerar som extremt små elektroder som kan växa samman med nervceller och kommunicera med dem. En framtidsförhoppning är att nanopartiklar som medicinering direkt ska kunna söka upp cancerceller eller inflammationer i kroppen. En annan närliggande vision är att konstruera artificiella celler, där kemiska substanser kan flöda in och ut. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har det senaste året bidragit med nära 75 miljoner kronor till maskiner vid Myfab:s tre laboratorier, och dessutom har ytterligare 10 miljoner kronor donerats till verksamheten inom nätverket. Integrationen mellan laboratorierna sker nu gradvis med målet att skapa en gemensam resurs för hela landet, och att i ökad omfattning också öppna för utländska forskargrupper.

 

– Vid Chalmers har vi idag ett laboratorium öppet för europeiska användare genom ett så kallat ”transnational access contract”. Nätverket lämnar nu in ytterligare en ansökan om EU-stöd, som syftar till att öppna alla tre laboratorierna för nya användare. Det betyder att vi kommer att få fler europeiska användare, vilket sprider goodwill och dessutom driver det fram kvaliteten på forskningen, säger Stefan Bengtsson.

 

Lars Börjesson är huvudsekreterare i Kommittén för infrastruktur på Vetenskapsrådet, en annan av nätverkets finansiärer. – Det är viktigt att Myfab är öppet och tillgängligt för de intressantaste projekten och bästa forskarna, även om de inte kommer från just de lärosäten som ingår i nätverket. En fördel är att de bästa användarna också ser till att ställa krav på att utrustningen hela tiden hålls uppdaterad. Det gör det lättare för renrumslaboratorierna att prioritera rätt saker utifrån behoven i forskarsamhället.

 

Fakta

Kungl. Tekniska högskolan, Chalmers tekniska högskola och Uppsala universitet beviljades under 2007 totalt 74,5 miljoner kronor till utrustning i de tre mikrofabrikationslaboratorierna. Dessutom har Stiftelsen anslagit 10 miljoner kronor till nätverket av mikrofabrikationslaboratorierna vilka finansieras tillsammans med Strategiska Stiftelsen, Vinnova och Vetenskapsrådet. Genom åren har Stiftelsen stött Mikrofabrikationslaboratorierna med totalt drygt 473 miljoner kronor.

 

Aktuellt

Här hittar all aktuell information från stiftelsen. Våra pressmeddelanden, kommunikéer, våra beviljade anslag, våra stipendiater och även årsredovningar.  Gå till aktuellt

 

Video

Vetenskapsjournalisten Nils Johan Tjärnlund samtalar med några av 2009 års Wallenberg Scholars. Läs mer

 

Projekt

Här presenterar vi projekt som får forskningsbidrag.

Anslag till Linköpings universitet om 50 miljoner kronor. Läs mer

 

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse beviljar KTH ett projektanslag om 120 miljoner kronor.  Läs mer

 

19 miljoner kronor till Linköpings universitet för forskning inom livsvetenskap.  Läs mer

 

  Skriv ut denna sida