Pappersforskning

Anslag: 35 miljoner kronor

 

Mitt i Stockholm döljer sig världens mest avancerade pappersmaskin. Målet är att utveckla papper som sparar fiberråvara och minskar energikostnaden. Den nya pilotanläggningen innebär också en fördel för svensk pappersindustri i den hårdnande globala konkurrensen.

 

Det är en ganska anonym, långsmal byggnad invid Kungl. Tekniska högskolans campus i centrala Stockholm. För många är det säkert överraskande att här inryms en fullskalig pappersmaskin. Dessutom en av världens mest avancerade anläggningar där framtidens miljövänligare papper ska forskas fram.

“ Vi ser att fiberråvaran har en mycket större potential som i dag inte tas tillvara. ”

 

Maskinen är en viktig del av ett nytt centrum för pappersforskning som håller på att växa fram i samarbete mellan Innventia (tidigare STFI-Packforsk AB) och Institutionen för Mekanik vid KTH. Satsningen möjliggörs genom ett anslag på 35 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Gunnar Svedberg är vd för Innventia och menar att det generösa stödet har en stor betydelse för att stärka svensk forskning och industri.

- Papperstillverkningen är en grundläggande näring i Sverige, men nu kommer ökad konkurrens från omvärlden, inte minst Sydamerika. Det betyder att vi måste bli ännu bättre på att använda vår råvara och utveckla ny teknik för att skapa attraktiva produkter.

Maskinen kom ursprungligen på plats redan 1982 och har sedan byggts om i etapper 1989 och 1997, delvis med stöd från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Men den senaste utbyggnaden innebär helt nya möjligheter, berättar Daniel Söderberg, som är forskare vid Innventia och ansvarig projektledare.

- Vi ser att fiberråvaran har en mycket större potential som i dag inte tas tillvara. Det går att utveckla papper med samma egenskaper som i dag eller till och med starkare och samtidigt använda mindre fiberråvara och mindre energi.

Pappersindustrin står i dag för en tredjedel av energiförbrukningen i Sverige. Om det går att minska fiberinnehållet med bara 5 procent skulle det motsvara cirka 10 miljarder kronor i minskade energikostnader.

Den nya utbyggnaden har en vacker glasfasad där dagsljuset flödar in. Väggarna är vitmålade och den rostfria utrustningen blänker. Längre in finns de gulmålade äldre pappersvalsarna där kapaciteten går upp till 2000 meter per minut. Stiftelsens donation har gått till inköp av den dyrbara apparaturen.

- Det unika är att vi nu har en helt flexibel utrustning. Vi har inte byggt upp ett fast system utan allt är slangbaserat och ledningar och rör kan flyttas vid behov, säger Daniel Söderberg.

Utanför byggnaden står stora tankar med fibermäld, där 3 procent utgör fiber och resten vatten. I hydrocykloner kan fibern sorteras efter olika egenskaper: böjliga och styva, långa och korta.

- Tidigare har allt material bara blandats i en hög. Men en trädstam innehåller många olika fibrer med många olika egenskaper. Vi vill kunna plocka ut dem för att använda dem mer optimerat och få fram bättre produktegenskaper, säger Daniel Söderberg.

Ett vanligt kopieringspapper skulle exempelvis kunna bestå av flera olika lager: ett på ytan som lämpar sig att trycka elektronik på, ett bärskikt i mitten som klarar en tryckningsprocess samt ett rejält, hållfast underskikt.

Anläggningen är intressant för forskare och företag i hela västvärlden. De viktigaste kunderna är de stora skogsbolagen som här kan genomföra experiment och vid akuta problem snabbt få tillgång till utrustningen.

- Det är en härlig känsla för en forskare att ha en idé och sedan direkt kunna testa den i stor skala, säger Daniel Söderberg.

Fortfarande är pappersindustrin i Sverige och Finland världsledande, men konkurrensen ökar, inte minst från Sydamerika där eukalyptusträden växer snabbt och det är billigt att framställa fiber. Det är också främst från Nord- och Sydamerika som institutets nya kunder kommer.

- Det är en utveckling som har accelererat under de senaste fem åren. Men eftersom vi är baserade i Norden gör vi också allt vi kan för att stärka svenska och nordiska intressen, säger Gunnar Svedberg.

Trädens skördetid i Norden är 10 gånger så lång jämfört med Sydamerikas snabbväxande eukalyptus. Men genom att utveckla nya produktegenskaper av den nordiska fibern ökar chansen att pappersnäringen ska överleva i norra Europa.

- Dessutom ser vi att anläggningen är en kreativ miljö för helt nya vetenskapliga frågeställningar. Fibern kan bli nanocellulosa, ligninet kan utvecklas till kolfiber och ur hemicellulosan kan man vaska fram viktiga kemikalier som kan användas för andra applikationer. Det här är ett bra sätt för svensk skogsindustri att leva vidare, menar Gunnar Svedberg.

 

Fakta

Innventia och Kungl. Tekniska högskolan, institutionen för mekanik, erhöll 2007 ett anslag om 35 miljoner kronor för utveckling av ett pappersforskningscentrum.

 

Aktuellt

Här hittar all aktuell information från stiftelsen. Våra pressmeddelanden, kommunikéer, våra beviljade anslag, våra stipendiater och även årsredovningar.  Gå till aktuellt

 

Video

Vetenskapsjournalisten Nils Johan Tjärnlund samtalar med några av 2009 års Wallenberg Scholars. Läs mer

 

Projekt

Här presenterar vi projekt som får forskningsbidrag.

Anslag till Linköpings universitet om 50 miljoner kronor. Läs mer

 

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse beviljar KTH ett projektanslag om 120 miljoner kronor.  Läs mer

 

19 miljoner kronor till Linköpings universitet för forskning inom livsvetenskap.  Läs mer

 

  Skriv ut denna sida