Molnforskning i Arktis ska ge bättre klimatmodeller

Anslag 30 miljoner

 

Svarta rubriker om klimatförändringen har fått många att känna oro inför framtiden. Men dagens klimatmodeller har brister och det saknas viktig kunskap om hur jordens klimat fungerar.

 

Det är i mitten av augusti 2008. Den svenska isbrytaren Oden stävar fram genom de kalla vattnen i den arktiska havsbassängen. Ombord finns över 30 forskare från 11 olika länder.

 

I Arktis förändras klimatet snabbare än någon annanstans på jorden. Forskningen är därför viktig, både för att vi ska lära oss mer om det arktiska klimatet, och för att det är kopplat till hela jordens klimatsystem genom sina väldiga ismassor.

 

Arctic Summer Cloud Ocean Study

Projektet kallas ASCOS, Arctic Summer Cloud Ocean Study, och spänner över så vitt skilda discipliner som marinbiologi, gas- och aerosolkemi, aerosolfysik, oceanografi och meteorologi.

 

Caroline Leck är professor i kemisk meteorologi och har erfarenhet från tre tidigare expeditioner till Arktis. Genom upprepade expeditioner till samma område blir det möjligt att följa upp tidigare resultat och få kontinuerliga mätningar.

 

– Första gången vi fick tillgång till isbrytaren Oden var 1991. Då gjorde vi den första expeditionen av det här slaget och det innebar genombrottet för att samla fakta om hur moln bildas så att vi bättre kan förstå vad som orsakar uppvärmningen och issmältningen i Arktis, berättar hon.

“ – Arktis blir som en forskningskammare där man kan studera den naturliga molnbildningen, säger Michael Tjernström, som är professor i gränsskiktsmeteorologi.. ”

 

Oden ankrar vid ett flak av den drivande havsisen. Forskarna vill undvika att fartygets egna rörelser och föroreningar från skorstenarna ska påverka mätningarna. Dessutom behöver forskarna tillgång till isen för att sätta upp mätstationer. Tack vare stödet från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har forskarna kunnat anskaffa den nödvändiga och ofta dyrbara utrustningen.

 

Vissa instrument mäter vattnets innehåll av mikroorganismer, salthalt och temperatur, medan andra mäter exempelvis vindar, temperatur och fuktighet i luften, och sol- och värmestrålning till och från isen.

 

– Arktis blir som en forskningskammare där man kan studera den naturliga molnbildningen, säger Michael Tjernström, som är professor i gränsskiktsmeteorologi.

 

De olika infallsvinklarna gör det möjligt att få en klarare bild av hur moln bildas. Moln har en central
betydelse för det arktiska klimatet. De reglerar energiflöden vid ytan som påverkar hur havsisen fryser och smälter. Och de senaste årens smältande isar har tolkats som ett illavarslande tecken för jordens klimat. Mer kunskap om molnbildning kan alltså ge ökad kunskap även om ishavssmältningen.

Moln bildas när det är rätt förutsättningar i form av vindar, fuktighet och temperatur. Men det krävs också en sorts små svävande partiklar, aerosoler, som fungerar som fästpunkter, så kallade kondensationskärnor för vattendropparna. Utan aerosolerna kan moln inte bildas. Och fynd från de tidigare expeditionerna visar att luftföroreningar från människan spelar en underordnad roll, och att det i stället är en särskild sorts biologiskt material som har stor betydelse.

 

Mikroorganismer

Mikroorganismer i form av algfragment, bakterier och virus bubblar upp till ytan i de öppna råkarna, och partiklarna stiger sedan upp i luften och blir till fästpunkter för molndropparna.

 

Om det sker en atmosfärisk uppvärmning på jorden kommer tillväxten av mikroorganismer i Arktis vatten att kunna öka. Därför kan det i framtiden bli mer biologiskt material även i luften, och partiklarna kan bli kondensationskärnor i molndroppar och därmed skapa fler moln – något som kommer att förändra Arktis klimat.

 

– En effekt kan bli att med fler vita moln reflekteras en större del av solstrålarna bort och marken kyls av. Det kan motverka issmältningen. Men en global uppvärmning kan också påverka de biologiska systemen, så exakt hur det slår vet vi inte, säger Caroline Leck.

 

Inget av detta finns med i dagens globala klimatmodeller, och expeditionens resultat kan därför bli viktiga för att förbättra modellerna och därmed ge beslutsfattarna en bättre vägledning i framtiden.

 

Fakta

Stiftelsen har genom åren bidragit till arktisexpeditioner med totalt 30 mkr. Det senaste anslaget beviljades till Stockholms universitet, meteorologiska institutionen med 9 mkr.

 

Video

Vetenskapsjournalisten Nils Johan Tjärnlund samtalar med några av 2009 års Wallenberg Scholars. Läs mer

 

Projekt

Här presenterar vi projekt som får forskningsbidrag.

Anslag till Stockholms universitet, meteorologiska institutionen med 9 miljoner kronor. Läs mer

 

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse ger unga forskare en unik chans att komma utomlands.  Läs mer

 

Umeå universitet, institutionen för molekylärbiologi beviljades 2007 ett anslag om 13,5 mkr för utveckling av Kemiskt Biologiskt Centrum.  Läs mer

 

Aktuellt

Här hittar all aktuell information från stiftelsen. Våra pressmeddelanden, kommunikéer, våra beviljade anslag, våra stipendiater och även årsredovningar.  Gå till aktuellt

 

  Skriv ut denna sida